21 november 2011

Lågenergilampor


Bild lampinfo.se
Så har då farhågorna besannats. Tyvärr. Vi är inget vidare på att återvinna lågenergilampor på rätt sätt. Många gör fel helt enkelt. Slänger dem i soporna, blandar dem med vanliga glödlampor m m. Och det är måååååååånga lampor som hamnar fel, sisådär 200 000/år enligt SvD idag.

Vi har alltså börjat sprida mer kvicksilver omkring oss igen, för det finns det i dom här lamporna. Och vem är förvånad? Hur många vet vad som finns i en lågenergilampa? Att man skall handskas ytterst varsamt med dem om de går sönder, ja rentav lägga benen på ryggen och lämna rummet? Och hur många har koll på hur man skall handskas med dem när de går sönder?

Jodå, jag har läst på. För rätt längesedan nu, så det är glömt. Vet bara att det verkligen inte bara är att sopa upp och slänga i soporna. Måste friska upp det där känner jag nu... Men, de rackarns lamporna håller ju så länge så man hinner glömma. Igen.

Miljöministern är oroad. Och det är bra. För att inte säga nödvändigt. För med ett klent återvinningssystem som helt kommer till korta är läget, precis som hon säger, akut.

Så, hur kan man slå så på trumman för dessa giftiga lampor utan att på alla tänkbara sätt förvissa sig om att folk fattat? Och utan att det är superenkelt att bli av med trasiga lampor? Natursyddsföreningen har ett jädrans bra förslag - inför pant på lamporna!
.

16 november 2011

Tänk själv!

Birger Schlaug i Fria Tidningen:

"Din dröm, när du springer fort som fan, ska vara att köpa och äga. Du ska inte hinna tänka. För då kan du få för dig att livet handlar om att leva och vara.


Tänk själv och läs gärna hela
Synpunkten!
.

5 november 2011

Välfärd under nedmontering

Bild henkekatte
Nu skall det karvas ännu mer i vårt redan sargade välfärdssamhälle. Vad är det som styr, medborgarnas, människornas, behov eller behovet av besparingar? Svaret är enkelt för det står hela tiden att läsa om - det är behovet av besparingar. Då frågar sig vän av ordning, vems behov är det då det handlar om? Hm. Det ekonomiska systemets. Och för vem är det ekonomiska systemet till? Hm. Människorna i vårt samhälle. Så hur fanken rimmar det?

Jag har börjat prenumerera på Fria Tidningen, välkommet befriad från sidauppochsidanerreklam, och i fredagens nummer, Göteborgsdelen, finns en del beklämmande läsning i ämnet. Ett förslag är att Sahlgrenska skall spara 33 miljoner på att skära ytterligare i psykvården, två avdelningar skall då stängas. Det är mer än tydligt att människor som är i behov av psykvård ökar - vart skall de ta vägen? Kostnaden kommer inte att försvinna, möjligen temporärt "spädas ut" för att sedan slå tillbaks med förödande kraft.

Andra nedskärningar som pågått länge är det påtagliga kantnaggandet av sjukförsäkringssystemet. Tidsbegränsade sjukdomar - vem har hört talas om det? Kyrkan och frivilligorganisationer har märkt av en ökande tillströmning av människor som behöver hjälp - kyrkan är på väg att åter, som för 100 år sedan, ta över det sociala ansvaret istället för staten. Är det det som kallas framåtskridande och utveckling?

Som Valdemar Möller skriver - "Vill vi ha ett samhälle där de som har det svårt måste förlita sig på stöd från anhöriga och ideella organisationer? Eller vill vi ha ett generöst samhälle som ger hjälp till dem som behöver det och där sjukdomar tas på allvar?"

Nog för att det är en god sak att vi bryr oss om och tar ansvar för varandra, alldeles frivilligt och utanför alla välfärdssystem, men det fungerar inte för alla. Vad vill vi?


.