Missbruk
Något man alldeles för ofta får anledning att tänka på är hur vårdslöst vi ibland handskas med svenska språket. På alla möjliga sätt. Ett som sticker i ögonen är det ibland hejdlösa slitaget på vissa ord. Kaos. Katastrof. Unik. Det är några. Det kan vara kaos runt en binge med billiga grejor på rea. Katastrof kan vara lika med att ett fotbollslag förlorar emot en på förhand besegrad, på sista platsen i serien placerad, motståndare. Unik kan vara t ex det jag såg idag på en löpsedel. En undersökning av tillgängliga skumpor till nyår. Vi sliter ut våra ord. Vad skall vi ta till när det är kaos eller katastrof på riktigt? Och vad är unikt egentligen ? Alla människor, och för all del alla levande väsen, är unika. När de far ordentligt illa kan vi prata om kaos och katastrof. En målning kan vara unik. En undersökning för att få koll på bästa skumpan till nyår är det knappast. Varför gör vi så här? Lite klädsam återhållsamhet i språkbruket skulle ganska ofta smaka mycket, mycket bättre ......