28 juni 2009

Trendputte...

Enligt kanotförbundet är paddling den tredje mest växande utomhussporten i världen och en het trend i Sverige. Jag har alltså gått och blivit trendig... Hm... Över en halv miljon svenskar håller i alla fall på till vardags! Och oj, oj, oj vad härligt det är, kajaken är den bästa investering i välmående jag gjort på mycket länge.

Det är något magiskt med att paddla när sjön ligger helt blank, att paddla längs stränderna och lyssna in fåglar och annat i strandkanten. Ta några paddeltag och sedan sitta en stund och bara njuta, obemärkt glida fram på vattnet. En sann lisa för en vardagsstressad själ! Och, inte minst, för en trött kontorskropp, det är sannerligen inte bara armarna som får sitt utan faktiskt en stor del av kroppen.

Så, ok, trots att jag talar så varmt för strävandet från ägandets livsform emot varandets så är det nog bara att erkänna att ett visst ägande skulle jag vara beredd att slåss med näbbar och klor för - rör inte min kajak!

26 juni 2009

Alienation och avstånd - 1

Jag funderade på det där med telefonerande och hur formerna för detta förändrats de senaste 10-15 åren. Förr, innan mobiltelefonen var var mans egendom, ringde man alltid till en plats. Hem, till jobbet eller vad det nu var. Och om det fanns mer än en person som hörde ihop med stället man ringde till så fick man fråga efter den man ville prata med. När barnen ringde till sina kompisar fick dom automatiskt prata med resten av familjemedlemmarna emellanåt också, när man ringde till någon av sina vänner fick man ofta byta några ord med deras ev respektive och/eller barn också. Helt naturligt skapades en större social kontaktyta.

Nu ringer man till en person. Oftast faktiskt. Tonåringarna verkar alltid göra det. Och vad blir resultatet av det? Jo, den där sociala kontaktytan krymper till en liten ynka plätt i omfattning och alienation och avstånd ökar. Igen. Ibland känns det som att det där är ett, möljigen oavsiktligt men dock, mål i tillvaron idag, att maxa just detta. Just detta som är så förödande för vårt välmående och välbefinnande. Är det någon drivkraft som ligger bakom detta eller "blir det bara så", allt i den så kallade utvecklingens namn?

23 juni 2009

Charmig - jag?

Jag har fått en utmärkelse. Av Åsa. Jag känner mig hedrad och blir lite klädsamt rosig om kinderna. Späder på det som solen åstadkommit i detta fantastiska sommarväder! Det verkar inte vara sådana där speciellt precisa regler runt den här utmärkelsen och jag väljer att föra den vidare till en enda, av mig relativt nyfunnen blogg, för att jag tycker att hon skriver så himla tänkvärt och skitbra helt enkelt och jag tror att fler skulle ha glädje av att läsa hennes blogg, och jag menar då bloggen "Lallis liv och leverne".

Sen älskar jag alla er andra precis som vanligt!

22 juni 2009

Äntligen sommar så det märks!

Första semesterdagen. Sommarväder. Mjörn. Kajak. Vad mer kan man begära...?


21 juni 2009

Nu stickar vi igen!

Nu handarbetar vi igen. Stickor och virknålar dammas av och kommer åter till heders. I DN finns en artikel som handlar om craftivismen, en växande global rörelse som förenar hantverk och aktivism. Det handlar om små motståndshandlingar som förväntas leda till stora förändringar så småningom.

T ex så har den danska konstnären Marianne Jörgensen protesterat mot kriget i Irak genom att klä en stridsvagn i en rosa garnhuv, gjord av mer än 4000 rutor stickade av människor runt om i Europa och USA. "Till skillnad från krig signalerar stickning hemmiljö, omsorg, närhet och tid för eftertanke" hävdar hon på sin hemsida.

Internet är den givna sambandscentralen för den här typen av verksamhet och fungerar som kunskapsbank, mötesplats och marknadsföringsmedium.

Sabrina Gschwandtner, amerikansk konstnär, skribent och kurator: "Folk behöver det taktila, behöver sakta ner och behöver mötas. Många upplever att samhället snurrar för fort och stickning hjälper dem att sänka sitt tempo. Dessutom pyr en motvilja mot överdriven konsumtion och hantverk möjliggör görande istället för köpande. Stickning möjliggör också meningsfull fritid tillsammans med andra. Den tillåter närvaro."

Själv stickar jag schalar på löpande band och den jag håller på med nu skall jag till och med försöka behålla. Och jag håller med, stickandet sänker tempot (även om jag helst använder stora stickor så det blir klart nån gång!) och närvaron ingår automatiskt!

20 juni 2009

Midsommar

Finaste midsommartårtan? Min svägerska är en fena på att dekorera tårtor och gårdagens var inget undantag, somrig så det förslår! Nu är det bara matchande väder vi väntar på... Men, det lär vara i antågande! Efter det där oväsendet på himlen får man förmoda... Jag var nära att knäppa på luftvärmepumpen idag men det blev raggsockor och en fleecetröja istället. Men jag fryser än. Så kom igen värmen, här är jag!

Kanske blev det en massa mat över igår? Här kan du få lite tips om vad du kan göra med resterna från midsommarsupén.

Eftersom det inte lockar det minsta att gå ut så blev jag sittande vid datorn och gjorde bloggen lite somrig. Vet inte om det egentligen blev varken bättre eller sämre men nu får den se ut så ett tag. Kul med lite omväxling. Tror jag.


18 juni 2009

Ulrikas Må-bra-utmaning

Bild globearena.se
Jag är med i Ulrikas må-bra-utmaning. Den handlar om att med små medel förändra sitt beteende för att öka sitt välbefinnande i tillvaron. Utmaningen vecka ett handlar om att "Äta långsamt och att njuta av varje tugga". Och det är ju en god tanke. Och får med all säkerhet goda effekter på alla möjliga vis. Jag har bara ett problem, hur ska jag komma ihåg det när det är dags att äta?!?!?

Häng på vetja, det är bara att ta en titt och anmäla sig här.

17 juni 2009

Tyst hav - Jakten på den sista matfisken

Jag har läst "Tyst hav" av Isabella Lövin. Och jag känner mig mer än nöjd med att jag varit med och röstat in henne i EU-parlamentet! Den läsningen var inte smickrande för hur vi beter oss på och i haven. Den handlar om att utfiskningen av våra hav håller på att förändra havets hela ekosystem. Och hur politiker och andra makthavare envist vägrar att ta av sig sina skygglappar. Och att många arter är utrotningshotade. För evigt.

Den handlar om hur EU subventionerar detta utfiske med jättesummor, hur det går till och också en väldig massa siffror. Som alla är skrämmande. Det handlar om de små fiskarna tvingas se sitt levebröd dra sin kos när mastodontstora, subventionerade, fiskefartyg sopar rent på fisk i deras hav.

Tack Isabella för den ögonöppnaren! Detta är inget nytt i min värld men att det är illa... I fortsättningen kommer jag att bli väldigt noga med vilken fisk som landar i min stekpanna, något annat alternativ finns inte! Och det finns alternativ, det är det fina i den här kråksången.

Boken är välskriven och Isabella är duktig på att hantera svenska språket, den är en fröjd att läsa trots det nedslående innehållet.

Ur ett av de sista kapitlen, som handlar om hela vårt leverne, om livets mirakel:

"Physis är livets mirakel, och jag skriver detta utan andra religiösa övertoner än att jag menar att om vi inte ser det, då har vi tappat tron på livet. Och då är det lätt att gå i dödens tjänst. Dammsuga haven på allt liv, spy ut gifter i luften, skövla skogarna och med öppna ögon bidra till planetens undergång, för att vi blivit blinda för dess skönhet. För att våra tankar, genom vår arts tillkortakommanden, blivit besatta av en inte annat än frustrerande konsumtionskultur som ingen av oss kommer att se någon mening med den dag vi ligger på vår dödsbädd. För att vi lurat i oss själva att lyckan ligger i något vi kan köpa. När i själva verket den stora lyckan är gratis."

Jag tror ta mig tusan att det börjar dra ihop sig till köpstopp igen...

16 juni 2009

Pengar - lagom är bäst

Bild inbeportal.com
Jag har funderat på det där med pengar. Väldigt många vill väldigt gärna ha väldigt mycket sådana. För då blir man fri och kan göra vad man, när man vill, hur man vill. Men jag tror inte på det där. Nog för att det känns som om det skulle vara en befrielse att slippa behöva tänka på att slantarna skall räcka till ditt och datt men jag undrar.

Jag tror faktiskt att mycket pengar oftast betyder motsatsen, man löper en uppenbar risk att fastna ännu mer i ekorrhjulet. Ens alldeles egenhändigt skapta. För med mycket pengar kan man lättare än en plätt köpa en massa saker som kräver onödigt mycket uppmärksamhet och underhåll och sånt tar tid. Och det är väl precis den som har svårt att så att säga räcka till.

Vi får helt enkelt betydligt mindre möjligheter att hitta in till oss själva, det hinner vi inte för vi har så fullt upp med allt det där vi kunnat skaffa oss för att vi är fria att göra precis vad som helst... Och så ska vi hinna resa precis vart vi vill också, utom möjligen inåt... Är det det som är frihet?

Slutsats: Onödigt mycket pengar sätter lätt en käpp i hjulet för en lycklig tillvaro!

"Den förnöjsamma människan, om också fattig, är lycklig
den oförnöjsamma människan, om också rik, är sorgsen"

14 juni 2009

Fritid som framsteg

I dagens GP Skriver Christer Sanne, pensionerad docent från KTH och författare till bl a boken Keynes barnbarn, en debattartikel om konsumtion och jordens överlevnad. Han menar på att ökad konsumtion är rena dödsfällan för jorden, en åsikt som han vid det här laget delar med många människor. Tyvärr verkar dock inte tillräckligt många makthavare dela den. Eller våga dela den kanske det handlar om. För det är ju det där med röstfisket... Frågan är dock om inte tiden är mogen för den modige politikern att kalla saker vid dess rätta namn och säga det många redan vet - kejsaren är naken...

Christer Sanne:

"Ökad konsumtion är inte lösningen på vare sig finanskrisen eller gapet mellan världens fattiga och rika. En återgång till överkonsumtion är att gräva planetens grav. För att världens rika och fattiga ska kunna närma sig varandra krävs både en annan värld av globala relationer och en mognare attityd till konsumtion och livsstil hos de rika".

Jämlikhet är ju något vi i allmänhet strävar efter men i det här fallet är det just det som skulle innebära en katastrof för jorden, en jämlik konsumtion skulle innebära så stora utsläpp att ekosystemen då skulle bryta samman. En enkel ekvation att förstå. Vad har vi då att välja på? Jo, antingen får den enorma ojämlikheten bestå eller också är det vi i de rika länderna som måste närma oss de fattiga. Allt annat är uteslutet. Beskt medicin? Ja, men det är nog lika bra att så smått börja vänja sig vid smaken!

Christer Sanne menar att det måste till en synvända på arbete, vi har inte råd med konsumtion som motsvarar den mängden arbete vi utför. Ansvariga politiker kan kanske som en av få ljuspunkter erbjuda väljarna ökad fritid - fritid som framsteg! En tilltalande tanke, passar bra som ingrediens i ett enklare liv!

Uppdatering:
Efter tips från Eric så kan du också läsa en intervju med Christer Sanne i DN.

12 juni 2009

Totalt meningslöst - eller?

Du har kanske hört talas om dom. Du kanske rentav är en av dom, dom där som spanar in registreringsskyltar på bilar, och för all del även på släpkärror, motorcyklar, husvagnar och annt skyltförsett. Vi som räknar upp från 001 till, så småningom, 999. Eller för all del tvärtom. Man kan ju börja på 999 och gå nedåt.

Min bror berättade för nån månad sedan att han och hans fru höll på med det där. Då hade jag aldrig hört talas om det och jag tänker inte citera vad jag sa till honom. I runda tal idiotförklarade jag dem, för vad tusan skulle det där vara bra för? Hur dum fick man bli? Ha.

Men, hur lång tid gick det innan jag själv tittade åt både höger och vänster samtidigt som jag körde bil, trots att det borde varit rakt fram som gällde? Jo, ungefär en dag. Nu är jag helt i klorna på det där eländet och om någon frågar varför så har jag då verkligen inget bra svar. Kan bara inte låta bli. Och när jag väl hittade 001 dök 999 upp inom 30 sekunder. Alltså kör jag dubbelt, från båda håll.

Nu är jag på 011 och 989. Och de vägrar infinna sig. Idag kändes 989 nära. Jag har sett både 984, 981, 987. Och då känns det plötsligt som att snart, ja snart kommer 989! Vad då nära? Om jag får syn på 987 så är det ju inte ett dugg närmare en hittad 989 än t ex 651!

Vad är det som driver vissa av oss , och vi är uppenbarligen fler än man kan ana har jag förstått, att ägna sig åt sådan här till synes komplett meningslös sysselsättning? Min gissning är att det är enkelt, greppbart och ändå innehåller ett visst mått av visserligen sparsam och slumpmässig men dock spänning. En välbehövlig hjärntvätt helt enkelt mitt i allt mer svårartat man skall hantera i vardagen. Vad tror du?

11 juni 2009

Osannolika skador!

Bild bleacherreport.com
Idag blir det i stort sett bara en länk. Till en stunds underhållning, bisarra skador bland fotbollsspelare. Många av de här skadorna var givetvis ett elände när dom inträffade men jag måste erkänna att jag skrattade hejdlöst!

Läs t ex om den norske landslagsspelaren Svein Gröndalen som på 70-talet missade ett VM-kval då han skadat sig under en joggingtur i skogen - han kolliderade med en älg!

Fler finns att läs om här!



9 juni 2009

Finanskrisen - vägen till ett bättre liv?

I dagens Aftonbladet skriver Thomas Hylland Eriksen, professor och socialantropolog, en debattartikel om finanskrisen och dess alternativa utfall - ett rikare liv! Han beskriver på ett tänkvärt sätt precis det som snurrar i hjärnan på fler än vi tror. Många tänker sådana tankar men det är sannerligen inte så lätt att prata om finanskrisen som något positivt, särskilt inte tillsammans med människor som förlorat sina jobb och affärsinnehavare som går på knäna under minst sagt sviktande affärer.

Thomas Hylland Eriksen menar att finanskrisen kan vara en väg tillbaks till högre livskvalité, mer medmänsklighet och mer solidaritet. Han menar att meningen med livet är att göra något svårt och få beröm för det. Arbetslösheten har nu med kraft drabbat många, de får mat på bordet av välfärdssamhället men har berövats möjligheten att göra något svårt, viktigt och behövt. 

Han beksriver två tänkbara scenarier, ett sannolikt och ett som är bäst:

I Scenario ett beskriver han fler människor med a-kassa, en växande grupp som ingen egentligen behöver, de får pengar från myndigheterna men berövas självrespekten. Status är inte längre privat egendom utan att någon behöver det man kan. Lyckan blir lika med full mejlbox och full almanacka.

I Scenario två har makthavarna tagit konsekvenserna av att det ekonomiska system som råder inte går att lita på, att det skapat allt olyckligare människor de senaste 40 åren. Man dammar av en gammal enkel insikt, att vänskap och meningsfullt arbete är viktigare än supersnabbt bredband och större båt. Prylar är dyra och tjänster billiga. Vi håller liv i våra saker istället för att köpa nytt, när de går sönder är det lönt att laga dem. Vi vårdar i första hand vårt inre väsen istället för vårt ytjag. Läs gärna mer om det här.

Den politiker som vågar tänka, och tala,  i de här banorna kanske drar det längsta strået, kanske är vi snart mottagliga för att ifrågasätta vår samällsstruktur. Vilken politiker vågar...?

Hurra för att han skrivit den här artikeln, det känns som om han ryckt av mig tankarna som föddes i köpstoppet! 

8 juni 2009

Isabella till Bryssel

Japp, Miljöpartiet gick framåt och mitt kryss, Isabella Lövin, kommer in i EU-parlamentet! Jag läser just nu hennes bok, "Tyst hav". Det är ingen rolig läsning. Men intressant. 

Lite fakta ur boken:

- Vi har på 20 år tagit kål på mer än 99% av ålen.
- Omkring 25% av all fisk som fångas dumpas i haven, antingen för att den är för liten, för olönsam eller för att den tillhör en art vars fångskvot redan är full och den mesta dör.
- Drygt 60% av all svensk vildfångad fisk blir foder till band annat fjäderfän, minkar och odlad fisk.
- De kommersiella fiskebestånder i världshaven har minskat med mellan 70 och 90% sedan 1950-talet då industrifisket började.

Vi borde gör något åt det där... Också...

Kom igen Isabella, du kommer att göra nytta i Bryssel!

6 juni 2009

Tillväxt - vaför då?

Det finns en berättelse som jag har hört berättas vid några olika tillfällen och den finns också att läsa lite här och var. Kanske är det många som är bekant med den men jag vill i alla fall återge den här då den ger en lite att fundera över.

"En fiskare hade avslutat sitt arbete för dagen och satt intill sin båt på stranden. En rik affärsman passerade och upprördes över att se fiskaren lata sig på stranden och titta på solnedgången. 

- Varför är du inte ute och fiskar? frågade affärsmannen.

- Därför att jag fångat tillräckligt med fisk för idag. Nu sitter jag här och tar det lugnt och njuter av eftermiddagssolen, svarade fiskaren,

- Varför fångar du inte mer fisk när du har tid över? sa affärsmannen.

- Vad skulle jag göra med den fisken? undrade fiskaren.

- Du kan sälja den och tjäna mer pengar, blev svaret. Med pengarna kan du köpa en motor till din båt. Sen kan du åka längre ut på havet och fiska på djupare vatten, fånga mer fisk och köpa nylonnät. Det kan ge dig ännu mer fisk och ännu mer pengar. Snart kommer du att ha tillräckligt med pengar för att köpa en båt till. Sen kan du bygga upp en hel fiskeflotta, sälja den och tjäna massor med pengar.

- Vad ska jag göra sen? frågade fiskaren.

- Sen kan du varva ner, ta det lugnt och njuta av livet, sa affärsmannen.

- Det är ju precis vad jag gör, svarade fiskaren."

Just denna version har jag hittat i "Varför växer gräset? Och 57 andra inspirerande berättelser at tänka till" av Klas Hallberg och Magnus Kull. Finns att köpa t ex här.

5 juni 2009

Kringgående manöver

Vi är experter. Mer eller mindre allihop. På kringgående manövrar. Vi försöker ideligen hitta lösningar på problem utan att behöva ändra någonting. Ingenting alls. Vi vill fortsätta som förut, nästan vad det än gäller. Om vi bara kan hitta en kringgående manöver som fixar problemet. Aktuellt just nu är ett piller som gör att man bränner fett utan att röra på sig. I Metro kan man läsa att det mellan den 4é och 27é maj såldes 1 066 000 sådana piller. Receptfritt. Rätt läskigt. En hel hoper människor vill alltså peta i sig piller istället för att röra på sig. 

Är alltså drömmen att röra sig så lite som möjligt, knapra piller och smälla i sig precis vad som helst och ändå inte gå upp ett hekto i vikt? Knepigt resonemang. Och rena drömmen/katastrofen för en anorektiker. 

Kroppen behöver ju också rörelse av så många andra anledningar, det blir total stagnation i systemet till slut om vi inte rör på oss, det handlar sannerligen inte bara om vikt! Skit är vad det är. Undantaget är givetvis när en läkare bedömmer att de här pillren kan vara till nytta. Men receptfritt...

Och så är det med mycket annat också. Ta t ex det här med energi. Det gnuggas geniknölar för glatta livet för att försöka lura ut hur vi ska tillgodose vårt "behov" av energi. Det vore nog klokt att kombinera detta med ett allvarligt ifrågasättande av det här så kallade behovet...

Och det finns mycket annat. T ex läggs det stora resurser på att försöka skaka fram ett miljövänligt sätt att driva bilar, kanske är det istället läge att fråga sig hur vi skall kunna avveckla bilarna, är det så självklart att dom över huvud taget skall finnas? Eller dom kanske t ex skall vara förbehållna glesbygden?

Nej, vi vill fortsätta att leva precis som vi gör, minst. Vi vill bara hitta ett miljövänligt sätt att knö in vår hypade tillvaros fyrtumsskit i naturens tvåtumsrör...

2 juni 2009

Vid dagens slut

Tänk så det kan bli, hade förmånen att få göra "Vid dagens slut" i P1 i söndags. För den som vill lyssna går det bra här.

1 juni 2009

Ekofilosofi A - sista resan

Tillbaks. Från Paradiset. Aldrig har jag väl sett Vänern så illblank, inte så mycket som en krusning på vattnet på morgonen. Det kändes nästan heligt att traska ut i vattnet och tvätta sig - och friskt! Kallt skulle nog somliga säga... En sån fantastisk start på fantastiska dagar! Det var redovisningsdags på dom arbeten vi gjort under vårterminen och det blev mycket intressanta diskussioner runt allihop, jätteroligt! Alla hade valt väldigt olika ämnen och ändå pratade vi ytterst om samma sak - hur vi människor lever våra liv och hur det påverkar både oss och resten av naturen. Det är bara att konstatera att ju djupare man gräver i det här "ämnet" desto mer vill man gräva. Så nu blir det B-kursen till hösten!

För den som känner sig en smula nyfiken på det här med miljöfrågornas kulturella rötter och vill bekanta sig mer med filosofiska, etiska och historiska perspektiv på människans relation till naturen kan jag bara säga en sak: Gå den här kursen! Det låter kanske överdådigt men faktum är att livet fått en helt ny dimension!