TaggaNer

J ag har ingen egen bild, vill inte ha någon, på kött så jag lånade från Sydsvenskan...  Hörde på radio att Sverige ligger fyra på köttkonsumtionslistan i världen. Före oss finns USA, Australien, Brasilien (inget av dessa är förvånande) och så då Luxemburg. Inte så smickrande för oss precis. Har hört nånstans att den största tjänst man kan göra miljön är att sluta äta kött så ett litet ynka bidrag genom att kanske halvera köttkonsumtionen eller nåt vore väl en god idé, och dessutom samtidigt gynna den egna hälsan - det vore väl inte så dumt? Och nej, jag kan inte bidra själv till det här, har inte ätit kött på 30 år så det blir lite svårt att minska det liksom. Och för den som inte redan vet, jag lovar, det finns så mycket god vegetarisk mat - prova! .

Är pengarna till för människan eller människan för pengarna? Det frågar sig Nina Björk. Och hon drar slutsatsen att det tyvärr är det senare som mappar bäst med denna kalkylens förlovade tillvaro. Fast det självklart borde vara det förstnämnda. Pendeln måste väl i himlens namn befinna sig i yttersta ytterläget nu - när skall den börja sin väg tillbaks emot mitten igen? Längtar... .

"Den ekonomiska rationaliteten är alltid kvantitativ till sin karaktär. När den tillämpas utanför sin egen arena sprider den denna kvantitativa måttstock till områden där den inte hör hemma. Och det är precis vad samhällsutvecklingen handlar om nu: att sprida det kvantitativa tänkandet till områden där det inte hör hemma. Till kulturlivet, till skolan, vården, barnomsorgen. Till det mänskliga livets alla områden." Kalkylsamhället. Profiten som drivkraft. Tvi vale. Göran Rosenberg har skrivit om det här i boken "Plikten, profiten och konsten att vara människa" . Rekommenderas varmt! .

Föränderlig, gratis, miljövänligt och alldeles underbar - naturen. Jag läser vidare i Nina Björks bok - "ett nyttigt sabotage på drömfabriken" som Elisabeth Hjort skrev i DN .  Hur håller man farten uppe på konsumtionshjulet? Ett sätt är att konstruera saker som går sönder så att man blir tvungen att köpa nytt, känns rätt så beprövat vid det här laget. Ett annat är att förbättra produkter, kan vara rätt ok om det verkligen är en förbättring och inte bara en förändring som fintar bort oss - i vårt förändringsbenägna samhälle lär vi oss att förändring = förbättring. Lurade. Ett tredje sätt är att indoktrinera oss att det faktiskt räcker fint med att bara tröttna på en sak, den behöver inte vara trasig, den behöver inte sakna något, inte ens vara särskilt gammal. Nej, det räcker med att vi tröttnat på den och vill ersätta den med nåt nyare. Novofilism kallade Arne Naess det här fenomenet. Vi vill ha något nyare bara för att det finns något nyare - det räcker som ...

Ett hem - är det inte ett ställe där man bor och lever, liten som stor...? Eller är jag bara gammalmodig nu...? .