Höst och radikalt miljötänkande

Hösten börjar breda ut sig med alla sina vackra färger, höga härliga luft och välgörande lugn. Idag är det dock ett riktigt s k skitväder. Blåsten har bedarrat mem uppifrån trillar ett ständig ström av feta, blöta regndroppar. Min friggebod skulle kommit idag men det går inte att montera i blötan så det blir fördröjt. Shit. Det här med friggebod är mitt i  köpstoppet ett jätteköp så att säga. Den är beställd och utlovad till dottern sedan länge, hon skall bo där, inte mycket att göra åt. 

Klimatet är numera politikernas darling. Vilket inte tycks hindra att de samtidigt gärna satsar miljarder på nya motorvägar. Men går det verkligen att kombinera en ökad konsumtion med miljömedvetenhet? Om detta skriver Mattias Hagberg i dagens GP.

"Ena dagen har regeringen stolt presenterat "stora" satsningar på klimatet för att nästa dag lägga miljarder på nya motorvägar. Ena dagen har regeringen skickat ut pressmeddelanden med budskapet att "klimatfrågan är en av de största utmaningar som världen står inför", för att nästa dag följa upp med utspel där behovet av ökad tillväxt i produktion och konsumtion stått i centrum. Samtidigt har det varit förvånansvärt tyst från oppositionen. Varför har inte Mona Sahlin utnyttjat dessa uppenbara motsägelser i sina motståndares retorik och politik? Svaret är enkelt. Motsägelserna var inte mindre under den socialdemokratiska regeringen. Snarare tvärtom. Göran Persson pratade gärna om det gröna folkhemmet samtidigt som miljarderna rullade till nya storskaliga vägprojekt. 

Att miljöfrågan är underordnad de flesta andra politiska områden är smärtsamt tydligt. Trots att klimatet har seglat upp och blivit något av toppolitikernas älsklingsfråga går det alldeles utmärkt att stimulera ökad privatbilism, ökad produktion och ökad konsumtion, bara det sker med en miljömässig fernissa."

Mattias avslutar artikeln:

 "I grund och botten handlar det om modet att föreställa sig något nytt och radikalt annorlunda, att ifrågasätta invanda föreställningar och gamla tabun. Hur kan en värld utan olja se ut, en värld där all energi måste vara förnybar och lokal? Hur kan ett samhälle som i huvudsak är uppbyggt kring närhet och småskalighet fungera? 

Det är i den här typen av frågor miljöpolitiken måste ta sin utgångspunkt. Allt annat är ett konservativt gullande med en världsordning i tilltagande kris."

Läs gärna hela denna uppfriskande artikel!