23 november 2008

Ekofilosofi


Bild Kalle Kultala
Det drar ihop sig till redovisning av vårt grupparbete. Nästa helg. Har plöjt igenom det mesta av kurslitteraturen och frågan som bara blir större och större är helt enkelt: "Vad fanken håller vi på med?". Detta citat ur "Myten om framsteget" av den kloke Georg Henrik von Wright passar verkligen temat köpstopp, hållbar konsumtion och ett enklare liv:

"Å ena sidan skall förslitning av naturresurserna och skadegörelse på miljön minimeras. Konsumtionsyran i de rika länderna skall stävjas, energi sparas, onyttig förbrukning minska. De sistnämnda åtgärderna är nödvändiga, inte bara med tanke på industrinationernas eget framtida bästa, utan också om den fattiga delen av världen skall kunna räddas från att sjunka djupare ner i den missär som dag för dag växer, relativt i förhållande till de rika länderna men också på många håll absolut.

Å andra sidan skall också tillväxten i industriländerna få fortsätta, levnadsstandarden om möjligt inte tillåtas sjunka utan tvärtom stiga, och människor inte tvingas att avstå från de tusen nya leksaker om högteknologisk industri i ökad takt spottar ut över en också geografiskt ständigt expanderande marknad.

Jag känner inte ett enda övertygande eller ens seriöst argument för möjligheten av ständig tillväxt.

Den motsägelse som tycks inbäddad i begreppet om en hållbar utveckling kan lösas bara genom en rörelse som är motsatt den nuvarande expansiva, tillväxtbefrämjande tendensen. Det krävs något som kunde kallas en nertrappning eller nervarvning av hela världsekonomin.

Det är inte originellt utan snarare trivialt att framhålla att ständig ekonomisk tillväxt är i sista hand en fysisk omöjlighet. Betydligt svårare, men inte mindre viktigt, är att tänka sig in i frågan hur en sådan vändning skall fås till stånd och om den överhuvud taget är möjlig."

Och det är ju precis detta jag funderat på en längre tid, och som resulterade i köpstopp. Som sagt, vad håller vi på med?


2 kommentarer:

morsan sa...

Ja tänk att så många för länge sedan har förstått så mycket och ändå händer ingenting för att ändra riktning. Känns ändå som om en bredare massa nu börjar röra lite på sig. Jag tänker på ökat tågåkande, fler och fler E-nummervägrare (efter Hemlige Kocken) och vi köpstoppare som exempel.
På vår byggkurs hade vi en gästföreläsare sist. Kåre Olsson från Skattungbyn. Han pratade också om ekofilosofi och sa bland annat att tidigare kolonialiserade vi världen. Vi rika länder la beslag på andra länder. När klotet var fullt och det inte fanns mer slutade man inte kolonialisera för det. Man fortsatte utanför rummet och kolonialiserade tiden istället. Vi har använt resurser som borde vara kvar för framtiden. Vi har förbrukat naturen för våra barn och barnbarn.
Det är ju så man vill skrika!

Lolitalotta sa...

Ja, förbannad är lätt att bli. Att lyssna på människor vars enda argument till att fortsätta konsumera som vi gör, är att vårt samhälle är uppbyggt på det. Att tänka på vad detta leder till verkar svårare även om vi redan kan se resultaten dyka upp.
Jag vill inte leva mitt liv som enbart konsument utan som medborgare.
Jag är imponerad över dina sju månader, och att du är en av dem som visar att det inte är omöjligt att ta steget.
Att man inte behöver diskutera så mycket med sig själv angående köpa/inte köpa beror väl säkert på att man är övertygand om att det man gör är rätt. Både för en själv och för omgivningen.

Måste bara fråga hur du löser ditt julfirande med mat och klappar?