Köpstopp 7 månader

Nu har jag passerat 7 månader i köpstoppsläge. Och det är nästan tråkigt. Inte att inte shoppa alltså utan att det liksom bara flyter på. Känns bara normalt. Jag hade förväntat mej en mängd dividerande med mej själv men icke. Dessa interna bataljer lyser fortfarande med sin frånvaro och det är nog bara att konstatera att det blir inget sånt. Visst hoppar jag till ibland när jag ser nåt erbjudande om "att inte bli av med riktigt lika mycket pengar för nåt som jag förmodligen ändå inte behövde" men det drar sin kos på direkten. Jag uppskattar bara mer och mer att inte handla några prylar. Det känns befriande. Jag gjorde faktiskt ett undantag förra veckan men det var till dottern. En ljusterapilampa. För att mildra effekten av det kompakta höstmörkret som är alldeles för plågsamt henne. Så jag bara beställde, inget dividerande alls. Så klart.

Nu väntar jag med spänning på det nya året då jag enligt mina uppsatta spelregler får shoppa igen. Jag tror att det blir mer intressant att blogga om, vad som kommer att röra sig i hjärnan då.

Sen har vi ju en jul på vägen också. Får se hur tusan jag skall hantera den. Ska nog gå nästan bra i alla fall...