Svenska språkets mest missbrukade fras?
Bild villdublirik.se
Jag har inte råd. Hur många gånger har man hört det? Och hur många gånger har man själv sagt det? Det måste vara en av svenska språkets mest missbrukade fraser. Visst kan det vara sant att man helt enkelt inte har ekonomiska resurser att göra det ena eller andra. För många är det ett vändande och vridande på kronorna för att få dem att räcka till.
Men, i ärlighetens namn, hur många gånger borde vi istället säga "jag prioriterar ner det här till förmån för det där". Ofta. Väldigt ofta. För hur kan vi t ex påstå att vi inte har råd med högkvalitativ ekologiskt odlad mat när vi samtidigt åker till andra sidan jorklotet på semester? Och att säga att etanolen blivit för dyr för miljöbilen istället för att tänka över sitt bilåkande? Exemplen är många. Och prioriteringen, är det kanske dags att se över den en smula? Kanske är den inte alltid så smart, varken för en själv eller "miljön", det vill säga naturen? Inte kan det vara farligt att stanna upp och vända och vrida på saker och ting några gånger? Eller...?
Kommentarer
En annan fras som missbrukas är "Jag har inte tid". Vad då? 24 timmar om dygnet som alla andra...
Såg förresten att Jenny D. ska ha en föreläsning om sin bok på Läs och Res nån gång i april. Hoppas kunna gå på den!
Tezzan, ofta är det så.
Aina, både till samvetet och till ens eget må-bästa.
Åsa, visst kan man bli tossig!
Pumita, när pengarna verkligen inte räcker är det en sak men det känns ofta som om det inte alls är det som är problemet. Läs och res, är det i Stockholm?
är relativt... väldigt olika för olika människor. För en del innebär det att man inte har mat på bordet och för andra att man inte kan äta ute så ofta man vill. Alltså vilken standard man vill ha - om valmöjlighet finns dvs. Det intressanta är vem som ska sätta ribban. Det jag tycker är rätt prioritering kanske inte alls motsvarar din bild av vad som är viktigast. Att klara sig med mindre, den insikten måste komma från en själv. Jag tror inte att pekpinnar leder till något positivt.
Skrämseltaktik och skuldbeläggande brukar inte vara så bra metoder. Kanske att föregå med gott exempel... men tar det för lång tid? Jag vet inte.