Att svära i kyrkan 2

Jag tänker pränta ner en reflektion från var och en som skriver i boken, nåt som talat till mig. För det finns i alla kapitel. Det är en brokig blandning människor som bidragit och boken är därefter - mångfacetterad om än på samma tema och med näsan åt ungefär samma håll, dock med olika nyanser.



Per Grankvist - Kort introduktion till vardagssvenska
Min aha-upplevelser i det här kapitlet rör orden design och sopor. Ord som alltid funnits. Eller? Nej, de har ju inte det. Orden dök upp under 1900-talet. Först kom design som betydde att något formgetts för att vara rätt i tiden. Och för att lära folk att det gick alldeles utmärkt att byta ut saker långt innan dom var uttjänta bara för att visa att man har koll på läget. Konsumtionen tog så sakteliga fart.

Som ett mycket passande brev på posten uppfann sedan någon ordet sopor. De saker som människan tillverkat har givetvis förr eller senare blivit utslitna men då har de dykt upp någon annanstans i ett ständigt kretslopp. Tills soporna så passande gjorde sitt inträde. För om man handlar designade grejor så kan man vara rätt säker på att dom inte hinner ta slut innan det blir dags att handla nytt. Och nytt blev väldigt på modet, begagnat töntigt. Ingen ville kännas vid det vi ratat och så föddes soporna och därmed soptippen. Där kunde vi gräva ner det vi inte längre ville ha och vips - finns inte mer!

Fina fisken - skulle du tröttna på grejorna du köpt så kan du alltid benämna den sopor och då blir det ok bara slänga dem. Sopornas bakdörr har alltså bidragit till den ökade tillväxten och vår hejdlösa konsumtion. Tänk om bara ingen kommit på den där mekanismen och det där ordet - sopor...
.

Kommentarer

Onkel Olof sa…
Vet du Monica. Ibland känns hela rörelsen som vill göra något åt klimatförändringen som vore den designad.

Mycket utseende, lite nytta och några som tjänar mycket pengar på den...
Monica sa…
Ja du Olof, tänk bara vad många ord som är "nedskitade". Miljö... Och onödiga, vilseledande ord, "miljöbil"...

Populära inlägg i den här bloggen

Framför våra fötter

Kött...

Trivsamma trästan!