TaggaNer

Det fanns en tid när jag tyckte jag legat på latsidan med bloggandet när det gått tre dagar sedan senaste inlägget. Nu är det drygt två år sedan. Det är lång tid. Skönt att den finns kvar. Facebook kan vara ett fantastiskt forum, det finns många bra grupper där. Men, bruset är stort. Tack bloggen för att du väntat tålmodigt på mig!  Det är nåt med det där att ta tillvara. Kanske har den tillfredsställelsen blivit ännu större och viktigare nu när vi lever i ett samhälle där köp-slit-släng listigt blivit utbytt  emot köp-släng. Och det gäller även mat. Tyvärr. Det senaste på ta-tillvara-fronten för min del är Bokashi, ett sätt att ta tillvara allt matavfall. Ja, allt. Jo det finns några få undantag som inte passar så bra här men det är det lilla. Det är en fantastisk tillfredsställelse att göra sin Bokashi och gräva ner i trädgården, det växer som bara den! Den korta versionen av vad detta är för något är att man fermenterar, dvs syrar, köksavfallet istället för att komp...

Längesen. Igen. Jo, det går trööögt med bloggandet nu för tiden och ändå kan jag inte påstå att jag ledsnat. Inte alls, bara fått helt andra rutiner i livet om man säger så. Egentligen finns det saker runt omkring en, bra som mindre bra och tyvärr även dåliga, som triggar ett blogginlägg men jag kommer liksom aldrig fram till tangentbordet. Inte fram till datorn över huvud taget. Hela min arbetsdag bygger på ett evinnerligt knappande och jag har blivit så djuriskt, evinnerligt, bottenlöst trött på det. Och så avreagerar man sig en smula på Facebook, länkar till en artikel som känns viktig och så är det bra med det. Snabbt, kvickt och lätt, alldeles för lätt... Så bloggandet blir "så där" eller inte ens det. Men nu då... Blev påmind om det där med rötslam på våra åkrar. Inget nytt men på något sätt har jag nog inbillat mig att det där eländet upphört, vet inte varför. Istället får man sig till livs att det finns företag som lever på att förpassa rötslammet från reningsv...

Jag tänker inte skriva så mycket. Behöver inte. Emma Hamberg säger allt det jag vill skriva. Lyssna på Klimatfrågan - vart tog den vägen? .

Jag tänker pränta ner en reflektion från var och en som skriver i boken, nåt som talat till mig. För det finns i alla kapitel. Det är en brokig blandning människor som bidragit och boken är därefter - mångfacetterad om än på samma tema och med näsan åt ungefär samma håll, dock med olika nyanser. Per Grankvist - Kort introduktion till vardagssvenska Min aha-upplevelser i det här kapitlet rör orden design och sopor . Ord som alltid funnits. Eller? Nej, de har ju inte det. Orden dök upp under 1900-talet. Först kom design som betydde att något formgetts för att vara rätt i tiden. Och för att lära folk att det gick alldeles utmärkt att byta ut saker långt innan dom var uttjänta bara för att visa att man har koll på läget. Konsumtionen tog så sakteliga fart. Som ett mycket passande brev på posten uppfann sedan någon ordet sopor . De saker som människan tillverkat har givetvis förr eller senare blivit utslitna men då har de dykt upp någon annanstans i ett ständigt kretslopp. Tills...

Det är ett tag sedan nu jag läste ut den här boken, mycket trevlig läsning. Eller tja, det hade ju varit ännu trevligare om den inte hade behövt skrivas... Men, hur som helst var det givande läsning och min vana trogen har jag smetat den full med smånotisar så jag kan ta en repa till i boken, i lite komprimerad form så att säga. Tänker då också skriva lite mer om den. Men om inte annat - läs den! .

I Alingsås gick "Framtidsveckan" av stapeln förra veckan. Det var Omställning Alingsås som tillsammans med Alingsås kommun och ett flertal lokala aktörer ordnade en uppsjö av aktiviteter där den gemensamma nämnaren och röda tråden var "För en hållbar omställning". Mer än 90 aktiviteter av olika slag gick av stapeln och en liten kloning av sig själv hade varit på sin plats... Jag valde i alla fall bl a att lyssna på Pär Holmgren som föreläste om den stora utmaning som klimatfrågan utgör för oss. Det har väl knappast undgått någon att det är dags att skärpa till sig men vad gör vi? Inte mycket som går åt rätt håll i alla fall . Pär är en talare man lyssnar på i flera timmar utan att få en enda liten dip, snyggt! Efter det att han levererat en mängd fakta som nog fick de flesta att få en smula andnöd så fick vi oss även till livs vad vi faktiskt kan göra, var och en, för att få skeppet Jorden att räta upp sig från sin slagsida. En uppgift som många borde funder...

Jag gillar bara inte när vi alienerar oss från människor i behov av omsorg eller vård av olika slag och börjar kalla dem "brukare". Detifiering av sämsta slag. Kan vi inte bara glömma att vi hittade på det där och börja kalla människor för människor igen. Snälla... .