Lim

Bild Essve Produkter
Igår handlade Tekno i P1 bl a om lim. Hur många tankar ägnar man åt lim? Tja, det är nåt klibbigt som får två olika saker att sitta ihop. Och så finns det olika lim för olika material. Och så är dom olika bra. Hur det egentligen fungerar har i alla fall aldrig jag tänkt på. 

Om det gick att slipa två ytor helt släta, verkligen helt släta, så skulle inte lim behövas. Då skulle det bara vara att sätt ihop de två ytorna och vips, så skulle de sitta ihop. Nu går det inte att slipa så slätt så alltså behöver vi lim att fylla ut de små, små ojämnheterna med så att man uppnår det där helt släta. Svårare än så är det inte. Slutresultatet är beroende av hur limmet håller sig fast i materialet och hur limmet håller ihop sig självt. 

Dom berättade att det finns hela tunnelbanetåg som hänger ihop med bara lim och att mycket i ett flygplan också är limmat. Men ack, vad är dessa nyheter jämfört med att få veta vad det är i Björnklister som gör att det luktar så gott så att man nästan vill stoppa det i munnen (sjönk inte nivån oroväckande fort i burkarna där i småskolan...?). Vad, vad, vad? Har alltid undrat! Jo, det är faktisk mandelessens! Doftkopplingen till Amaretto är alltså 100% logisk!

Kommentarer

Just det vadå nästan;-) jag minns tydligt att jag åt Björnklister!
Anonym sa…
Samma här!
Monica sa…
Detta kanske är det vanligaste förekommande fenomenet bland de som vuxit upp med Björnklister, ALLA har nog ätit av det!
Anonym sa…
Och se vad bra vi blev ;-)
Monica sa…
Sven, visst blev det så! Kanske är det det som saknas i dagens skola, mer Björnklister till barnen!

Populära inlägg i den här bloggen

Framför våra fötter

Kött...

Trivsamma trästan!