8 december 2008

Vad får kosta och vad får inte?

Bild Wikipedia
Jag har tänkt på en sak. Många gånger. Vi är rätt sugna på att vissa saker vi spenderar pengar på skall vara billiga. Väldigt ofta handlar det om mat, i alla fall om man får tro de undersökningar som görs i tidningarna. Där korar man alltid billigaste matkassen. När får vi se en undersökning som korar bästa matkassen? När det gäller en del annat, t ex sängar, är det många som lägger en halv förmögenhet på en lyxsäng för det är man värd. För det är så viktigt att sängen är bra så att man sover bra så att man mår bra. Jojo. Så kan det vara. Även om vissa källor antyder att det där med superdupersängar är överreklamerat. Vet inte. Samma människor kan också lägga en rejäl hacka på en snygg soffgrupp, en tjusig matsalsgrupp eller en dyr bil som tappat 50 000 spänn i värde bara man sätter nyckeln i tändningslåset.  

Det skumma är att precis samma människor kan sitta och prata om hur billig maten är i den ena eller andra affären. Inte ett ord om hur bra den är näringsmässigt eller hur lite konstgödslad eller besprutad den är. Alltså inte en tanke på om kroppen mår väl av den eller inte. Bra mat är kroppen tydligen inte värd, då var det inte så noga. Ja, det förstås, smaklökarna och habegäret skall ju ha sitt och den detaljen kan man gärna ägna både tankar och pengar men inte den verkliga kvalitén på maten, det som avgör hur vi mår i långa loppet. Varför? Varför har hög kvalité på det bränsle vi kontinuerligt petar i vår kropp lägre status än lågt pris? Jag hajjar inte. Den enda tanke jag drabbas av är att maten inte får kosta för man måste ha råd med allt det där andra... Som man inte behöver... Nice to have och inte need to have (från Köpstopp)... Kan det vara så illa...

Att det sedan finns många som måste vända och vrida på kronorna för att få månaden att gå ihop det är en helt annan sak och jag skulle inte vara förvånad om maten faktiskt då får högre prioritet. Vet inte det heller, har haft tur och inte behövt tänka så på länge.


14 kommentarer:

Farbror Sid sa...

Ja du har naturligtvis rätt, tycker jag. Att ta bilen till lågprissupermarknaden måste väl också räknas in i matkostnaden, kanske.
Eftersom man numera ofta är tvingad till det, då de lokala handlarna lagt ner för vi reste till staden för att handla några kronor billigare.

Malin sa...

Ååååå, vad härligt! Jag skulle vilja dra det så långt att möjligheten att äta giftfri mat är en klassfråga. Jag prioriterar hårt i de inkomster vi har för att helt enkelt ha råd till ekologisk och rättvisemärkt. Jag vill inte ge mina barn mat med gift i och jag vill inte äta fläckfria bananer ger skador i generationer på någon annans barn. TACK Monica!

Monica sa...

Farbror Sid, dags att slåss för småhandlarna, hur fanken skall det gå till?
Malin, du bekräftar ju mina aningar, tack!

Maria sa...

Mycket bra inlägg!
Har aldrig förstått poängen med stormarknader.
Varför lägga massor av ledig tid (för tid tar det) på att åka ut (med bil i de allra flesta fall) till en stormarknad i stadens utkanter och plocka på sig flera matkassar som kräver massor av energi (kyl o frys) för att hållas fräscha? Och när det kommer till prislappen på varorna häpnad jag över att det så 'billiga' priserna oftast bara ligger en krona eller två under de vanliga priserna!!

Men vi SKA ju storhandla och vi SKA ju fulla frysen (ofta: frysarna) för annars är en ju lite konstig i detta Sverige...

Syna bluffen - avskaffa stormarknaderna och spendera ist 20 min med att handla på den lokala mataffären eller på mataffären som ligger nära jobbet, och spendera istället tiden med familj eller vänner.

/Maria som ofta tänker på detta med maten och som äter till 75% ekologiskt/lokalodlat samt 100% veganskt och ändå klarar sig fint på en 75%-lön.

Martin sa...

Den lokala mataffären skulle dessutom kunna bli en viktig träffpunkt där vi fick möjlighet att lära känna våra kvartersgrannar.

Och appropå maten vi stoppar i oss. Ofta är vi mer intresserade av att vårda våra hus och prylar än oss själva.

Anki sa...

Bra och tänkvärt inlägg! Billigast är inte alltid bäst! Handla mer på bondens marknad och mindre halvfabrikat!

Malin sa...

Habegär på skånska; hagalen. Det är ett bra ord tycker jag!

Åsa! sa...

Nu ska jag vara lite småelak sådär... Du vet, bilen den syns, men maten... Det är ingen som ser vad jag dukar upp där hemma en måndagskväll...

S o F sa...

Debatten har länge handlat om billigt, billigare, billigast. Men jag tror och hoppas att det vänder framöver till att handla mer och mer om kvalitet (eller så är det bara önsketänkande).

Började inte hela snacket om billig mat som argument för att gå med i EU? För om vi gjorde det så skulle maten bli så billig. På bekostnad av kvaliteten pratades det däremot inte så mycket om.

Ha det!

Monica sa...

Maria, det är väl så att med alla frysar m m vi har så har vi alldeles för stora möjligheter att utveckla vår samlartalang. Själv har jag en rätt liten frys, annars vet jag hur det skulle gå...

Martin, visst behöver vi få tillbaks fler mötesplatser. Nu springer man om varandra på ICA Maxi i full fart!

Anki, absolut!

Malin, säger precis vad det är...

Åsa, ligger nåt i det. Statussymboler hör extremt mycket till ägandets livsform, isch. Mer varande är vad vi behöver!

S o F, vi får hoppas att det INTE är ett önsketänkande. Det verkar faktiskt som att fler och fler tänker i de här banorna i alla fall!

Hanneles paradis sa...

Visst är billigaste matkassen lite konstigt sätt, fast något visar det, om man räknar med årsinkomsten. Märkesvaror är alltid dyrare.

Monica sa...

Hannele, även märkesdjungeln är lite trickig. Får man bättre kvalitet för att man köper märkesvaror? Och hur vet man det?

morsan sa...

Mycket bra diskussion! Sedan jag fick barn för snart 27 år sedan har jag undrat över varför ekologiskt odlade grönsaker är dyrare än färgat godis och kemicoctailläsk. När mina vänner protesterar över att ekologisk mat är dyr brukar jag ställa frågan om de inte hellre betalar direkt i kassan på ica istället för att fortsätta betala på vårdcentralen, apoteket, sjukhuset... Det brukar visa sig att få förstår sambandet mellan mat och hälsa. Konstigt men sant!

Monica sa...

Morsan, det är väl helt enkelt så att bra är dyrare, skit är billigt. Det verkar ändå som om fler och fler får upp ögonen för sånt här, gudskelov!