19 januari 2009

Tid för reflektion?

Bild topnews.in
Det här tror jag inte man vill läsa om man är deprimerad. Att depression kan vara nyttigt. Att depression till och med kan vara nödvändigt, att det har med vår överlevnad att göra. Paul Keedwell, psykiatriker på Cardiff University, tror att en depression kan rädda oss från stressåkommor för att det får oss att stanna upp i vardagen. Känns ändå en smula logiskt. Precis som den hösten när jag fick det ena efter det andra, bihåleinflammation, lunginflammation och allt vad det var. Då tänkte jag precis så, att det var kroppens sätt att säga "nu ligger du fankenimej still!" Och jag hade inget val. Och det behövdes, just för att stanna upp i vardagen. Eller när utmattningsdepressionen infann sig, då behövdes verkligen en nödbroms i vardagen.

Nu kan jag tänka mig att det där med depression är betydligt mer mångfacetterat än det som beskrivs i Aftonbladets artikel, allvarliga depressioner är ju uppenbarligen rent livsfarliga. En grabbnäve salt kanske kan vara bra att ha i beredskap när man läser om sådana här undersökningar. Men, kanske är det så att antidepressiv medicin vid lättare depressioner motverkar depressionens eventuella funktion, den "får en på fötter" innan man stannat upp i den där vardagen och rett ut med sig själv vad man håller på med? Man motarbetar sig själv genom att äta sånt, kanske kan det vara så....? Är en depression egentligen kroppens sätt att be om lite tid för reflektion...? Kanske...

9 kommentarer:

Klimakteriehäxan sa...

Det tog lite tid, men nu finns en 4th, 4th hos mig också!

Ulrika Gabriel sa...

Vilket bra och intressant inlägg! Jag tror definitivt att deression, eller nedstämdhet som jag hellre kallar det innan den är för djup, har ett syfte. Vi bör definitivt inte vara rädda för att känna nedstämdhet i perioder i våra liv. Att vara nedstämd i upp till två veckor ska visst anses normalt, men om det tar längre tid än så kan man behöva söka hjälp. Dock har samtalsterapi i olika former visat sig vara betydligt mer effektivt än piller.

Monica sa...

Aina, kul! Bilden är skitsnygg, kollade just!

Ulrika, det ligger något i det, att liksom "ta vara på" den där nedstämdheten och inte med alla medel mota bort den. Men som vanligt, "för mycket skämmer allt"!

Åsa! sa...

Livet är ju både upp och ner. Nog måste vi tillåta oss att må dåligt ibland!

Spargrisens Mor sa...

Har hittat din blog idag.
Finstämd!
Jag återkommer gärna.

Deppiga dagar har vi väl alla lite till mans, men dom får ju inte bli alltför många, då måste man nog få hjälp att "tagga ner".

Monica sa...

Åsa, och kanske också då passa på att just reflektera.

Spargrisens Mor, välkommen hit och välkommen tillbaks!

Sophiedear sa...

Hej!

På bloggtoppen blev jag "tipsad" om din blogg, det stod att "om du läser denna blogg (min) kanske du även gillar Tagga ner"

Och jag gillar den!

Sophie

Sophiedear sa...

min blogg:
www.sophiedear.blogspot.com

Monica sa...

Sophiedear, tack så jättemycket för komplimangen, vad glad jag blir! Jag skall kolla in din blogg också!