Ekofilosofi igen!

Läsårets första ekofilosofiträff gick av stapeln i helgen. Återigen fick vi tillbringa några dagar i en av Vänerns arkipelager, underbart! Den lite sommarslöa ekofilosofihjärnan fick nytt bränsle och funderingarna började ta fart igen. Också underbart! Vi pratade en hel del om naturvetenskap och vidrörde då vad det är att veta något. Man kan lära sig massor om t ex björkar och näst intill doktorera på dem utan att ens ha sett en i verkligheten. Då kan man säga att man vet enormt mycket om björkar.

Eller, man kan se dem i verkligeheten, ta på dem, smaka på dem, "prata" med dem, uppleva dem. Utan att läsa en enda bokstav om dem. Kan man då säga att man vet något om björkar?

Så, vad är det att veta något? När man vet något om något så är det utifrån en viss utgångspunkt, under vissa förutsättningar. Ett väldigt konkret exempel är att man kan säga att man vet att 1+9=10. Det verkar ju enkelt. Hm. Det är det inte. 1+9=10 i det decimala talsystemet, det som har 10 som bas, det som vi alla är vana vid. Men om vi t ex använder det oktala talsystemet, med 8 som bas, ja då blir 1+7 plötsligt 10, eller det hexadecimal, då är 1+F=10... Eller det binära, då blir 1+1=10...

Så, återigen, vad är det att veta något? Kan man någonsin säga att man vet något? Ja, det kan man säkert. Men alla de här funderingarna runt vetandet gav vid handen att man nog kan behöva tänka både en och två gånger ibland innan man säger att man vet något...