"Cykeln - fågeln som föll ur boet"
"Andelen som cyklar i Sverige är långt färre än i t ex Danmark och Holland - och minskar. Det beror inte på kallt klimat eller att vi har ett för stort land. Det beror nästan helt på politiska beslut."
Detta står att läsa i senaste numret av Miljöpartiets medlemstidning. En beklämmande men läsvärd artikel om cyklismen som tyvärr bekräftar precis det jag själv upptäckt när jag nu åter har börjat cykla mycket.
Då bilarna i början av 1900-talet började dyka upp på våra gator fick dom samsas med cyklister, hästskjutsar, gångtrafikanter och spårvagnar. På lika villkor. Nu är det helt annorlunda. Även om det byggs cykelbanor, olika bra i olika städer, så är det fortfarande i mångt och mycket på bilisternas villkor. T ex, vem är det som får korsa konstiga kanter och annat för cyklisterna himla otyg, jo just cyklisterna. Som bilist skulle man bli topp tunnor rasande om man var tvungen att passera sånt här på vägen. Kort sagt, som det står i artikeln:
"Ofta när det byggs cykelbanor byggs de inte för att cyklarna ska komma fram snabbare utan för att de inte ska vara i vägen för bilarna. Så att bilarna ska komma fram snabbare".
År 2000 satte Vägverket upp målet att öka cyklingen från 12 procent av alla persontransporter till 16 procent år 2010. Men ack, istället har den sjunkit till i snitt 10% och i Stockholm till fjuttiga 6%. Fiasko.
Staden Lund avviker rejält, där är motsvarande siffra 25%! Och vad beror då det på? Jo, där motsatte sig politikerna redan på 1970-talet en stor motorled genom stan och satsade istället till att dämpa bilismen. Detta har alltså burit en fantastisk frukt på sikt!
Köpenhamn satsar stort på cyklismen och bygger flera stora cykelleder genom staden och i Amsterdam har man med noggrann stadsplanering åstadkommit 400 km sammanhängande cykelvägar och bl a detta har gjort att andelen persontransporter med cykel ökat till 60%! Den största rollen i detta har dock en folkomröstning 1994 spelat, då det beslutades att bilarnas utrymme i staden skulle minskas till förmån för alternativen. Med stor majoritet dessutom!
Och som det står i artikeln:
"Andelen cyklister i Köpenhamn och Amsterdam beror inte på någon speciell gen hos befolkningen..."
Det krävs att politikerna slutar med att till stor del betrakta cyklismen som en hobby istället för en viktig del i infrastrukturen för att fler skall börja cykla. Då kan man börja göra rejäla och lönsamma investeringar i ökad cykeltrafik med bättre hälsa, mindre buller mindre miljöbelastning, många gånger tidsvinster och mindre trängsel som resultat.
För fanken politikerna, kom igen nu! Ni har missat dåvarande Vägverkets mål med hur mycket som helst, vänd på steken och utgå från cyklisterna, bygg cykelbanor och komplettera med bilgator lite här och var där det kan funka...
.
Detta står att läsa i senaste numret av Miljöpartiets medlemstidning. En beklämmande men läsvärd artikel om cyklismen som tyvärr bekräftar precis det jag själv upptäckt när jag nu åter har börjat cykla mycket.
Då bilarna i början av 1900-talet började dyka upp på våra gator fick dom samsas med cyklister, hästskjutsar, gångtrafikanter och spårvagnar. På lika villkor. Nu är det helt annorlunda. Även om det byggs cykelbanor, olika bra i olika städer, så är det fortfarande i mångt och mycket på bilisternas villkor. T ex, vem är det som får korsa konstiga kanter och annat för cyklisterna himla otyg, jo just cyklisterna. Som bilist skulle man bli topp tunnor rasande om man var tvungen att passera sånt här på vägen. Kort sagt, som det står i artikeln:
"Ofta när det byggs cykelbanor byggs de inte för att cyklarna ska komma fram snabbare utan för att de inte ska vara i vägen för bilarna. Så att bilarna ska komma fram snabbare".
År 2000 satte Vägverket upp målet att öka cyklingen från 12 procent av alla persontransporter till 16 procent år 2010. Men ack, istället har den sjunkit till i snitt 10% och i Stockholm till fjuttiga 6%. Fiasko.
Staden Lund avviker rejält, där är motsvarande siffra 25%! Och vad beror då det på? Jo, där motsatte sig politikerna redan på 1970-talet en stor motorled genom stan och satsade istället till att dämpa bilismen. Detta har alltså burit en fantastisk frukt på sikt!
Köpenhamn satsar stort på cyklismen och bygger flera stora cykelleder genom staden och i Amsterdam har man med noggrann stadsplanering åstadkommit 400 km sammanhängande cykelvägar och bl a detta har gjort att andelen persontransporter med cykel ökat till 60%! Den största rollen i detta har dock en folkomröstning 1994 spelat, då det beslutades att bilarnas utrymme i staden skulle minskas till förmån för alternativen. Med stor majoritet dessutom!
Och som det står i artikeln:
"Andelen cyklister i Köpenhamn och Amsterdam beror inte på någon speciell gen hos befolkningen..."
Det krävs att politikerna slutar med att till stor del betrakta cyklismen som en hobby istället för en viktig del i infrastrukturen för att fler skall börja cykla. Då kan man börja göra rejäla och lönsamma investeringar i ökad cykeltrafik med bättre hälsa, mindre buller mindre miljöbelastning, många gånger tidsvinster och mindre trängsel som resultat.
För fanken politikerna, kom igen nu! Ni har missat dåvarande Vägverkets mål med hur mycket som helst, vänd på steken och utgå från cyklisterna, bygg cykelbanor och komplettera med bilgator lite här och var där det kan funka...
.
Kommentarer
PS Bli gärna medlem på min nya mötesplats www.ecochiclifestyle.se, skriv i forumet och få en gratis shoppingkasse :)
jag hoppas du har rätt, statistiken är ju nedslående så det förslår. Sedan vet man ju inte hur dom räknar, hur undersökningarna går till,