Knäck och livets guldkant

Idag är det en sån där underbar dag då inget är planerat. Bara att drälla. Eller inte. Precis så där som man skulle vilja ha det varje söndag - ren och skär återhämtning. Bestämde mig en gång i tiden för precis det, söndagarna skulle bli en riktig vilodag igen. Höll väl "så där"... Men det vete hundan om det inte är dags för ett nytt försök!

Hur som helst så är det en sådan dag idag. Och vad händer då, jo, energin rinner till och det har blivit både knäck och ischoklad på förmiddagen. Gött! Och det är riktigt meditativt att göra sånt här när det inte är någon tidspress och man gör det i lugn och ro.

Funderade på just det när jag pysslade med godiset, det där med det meditativa. Ok, just att göra knäck och ischoklad tillhör väl inte de tråkigaste "hemsysslorna" men ändå. Just den där meditativa biten, den är inte att förakta. Och det finns tristare saker som också innehåller en god portion meditation, stryka, dammsuga, diska, rensa ogräs, tvätta fönster och mycket mer.

När man väl står där med händerna i diskbaljan, känner hur bubblorna samlas på skinnet, känner hur diskborsten gör rent i kastrullen...

Eller vid strykbrädan. Man känner hur strykjärnet med ett visst, litet, motstånd glider över tyget som blir alldeles varmt och slätt. Och luktar gott.

Och på sommaren i landet. Man plockar ogräset metodiskt, ser hur mer och mer jord blir svart och ogräsfri, känner lukten av jord och grönt. Tankarna löper fritt...

Och när gummiskrapan glider över det våta fönstret och det blir klart, klart...

Och så har vi då det där med "hushållsnära tjänster". En fiffig uppfinning som berövar oss ytterligare några tillfällen till stilla meditation, tillfällen som är ett naturligt och ack så välbehövligt inslag i vår vardag. Till förmån för vad då? Jo, lite mer arbete, arbete som vi behöver utföra för att tjäna några kronor till för att ha råd att företa oss lite mer av det där som kallas livets guldkant. Eller spendera en hacka pengar på nåt.

Jag undrar jag. För mig är det livets guldkant att helt fokuserad sitta vid köksbordet och hälla upp knäck i formar - allt medan jag lyssnar till eldens sprakande och mannens djupa andetag på soffan (trött och förkyld). Och funderar på att ta en promenad i det oerhört vackra men förmodligen förädiskt halkiga vintervädret. Guldkant. Igen.

.