Jobba - eller inte?
Chefen skall, om liggande lagförslag går igenom, kunna beordra mer övertid än 150 tim/år utan att behöva söka dispens. Samtidigt går massor med människor arbetslösa.
Politikerna är överens om att vi behöver arbeta mer, sisådär till 69 - blir det färre arbetslösa då?
Försäkringskassan skall banta 300 miljoner vilket med stor sannolikhet sker genom personalneddragningar - tja, det blir några till som får uppsöka sina då ännu hårdare pressade f d kollegor.
Effektiviseringar (läs personalneddragningar) i företagen, som alltid innebär att några blir av med sina jobb, premieras med glada miner på börsen - och ännu fler blir arbetslösa.
Det finns alltid massor med jobb i mänsklighetens tjänst som behöver göras i vårt välfärdssamhälle, som helt självklart gjordes förr, men det finns inga tjänster - samtidigt har lågutbildade människor, särskilt ungdomar, jättesvårt att få jobb. Och andra också för all del.
Och så sänks skatten stup i kvarten så att den offentliga sektorn tar ännu mer stryk och nåt privat bolag kan tjäna en hacka istället. (Läs gärna "Plikten, profiten och konsten att vara människa" av Göran Rosenberg, toppenbok!)
Sjuka människor som knappt har styrfart i livet skall piskas att söka jobb - vilka jobb då?
Hur tänker dom - politikerna? Nån mer än jag som inte får ihop det?
.
Kommentarer
Jag tror det pyr i leden om man säger så. Tycker mig märka att väldigt många ändå börjar komma till insikt samtidigt som väldigt många tyvärr inte gör det. Lite svart och vitt liksom. Sedan är det inte så lätt att stiga av snurren vi håller på med, det kräver mod och styrka. Men skam den som ger sig!