Missbruk
Något man alldeles för ofta får anledning att tänka på är hur vårdslöst vi ibland handskas med svenska språket. På alla möjliga sätt. Ett som sticker i ögonen är det ibland hejdlösa slitaget på vissa ord. Kaos. Katastrof. Unik. Det är några. Det kan vara kaos runt en binge med billiga grejor på rea. Katastrof kan vara lika med att ett fotbollslag förlorar emot en på förhand besegrad, på sista platsen i serien placerad, motståndare. Unik kan vara t ex det jag såg idag på en löpsedel. En undersökning av tillgängliga skumpor till nyår. Vi sliter ut våra ord. Vad skall vi ta till när det är kaos eller katastrof på riktigt? Och vad är unikt egentligen? Alla människor, och för all del alla levande väsen, är unika. När de far ordentligt illa kan vi prata om kaos och katastrof. En målning kan vara unik. En undersökning för att få koll på bästa skumpan till nyår är det knappast. Varför gör vi så här? Lite klädsam återhållsamhet i språkbruket skulle ganska ofta smaka mycket, mycket bättre ...
(Inser givetvis att jag riskerar att få inläggen granskade med lupp och den risken tar jag. Jag får väl ta eventuell skit och försöka lära mej något av det...)
(Inser givetvis att jag riskerar att få inläggen granskade med lupp och den risken tar jag. Jag får väl ta eventuell skit och försöka lära mej något av det...)
Kommentarer
Pratar ofta om SANT SPRÅK med mina kunder jag coachar. Det är inte lätt att bli tagen på allvar när man inte talar sanning.
- Jag hinner aldrig träna.
(verkligen aldrig?)
- Jag måste städa.
(verkligen måste?)
- Jag lovar fixa det imorgon.
(lovar du verkligen?)
Om man själv försöker bli medveten om hur man pratar märker man snart att många uttryck är direkt felaktiga. Spännande område som kräver en hel del träning.
Har själv på sistone reagerat mycket över användningen av just ordet kaos som för mig är ett mycket starkt ord som jag sällan använder. "Det var kaos på¨jobbet idag" hör jag folk säga och undrar om det inte går att använda ett mer passande ord typ "det var väldigt mycket att göra och för få personer på jobbet idag" istället.
Det finns ju många exempel på sådana ord och ett som jag reagerat på är; kränkt.
När jag var yngre hörde eller läste jag nästan aldrig detta ord, p.g.a. dess starka innebörd. Idag används det vårdslöst överallt. Alla verkar vara mer eller mindre kränkta. Eller så är det bara ett favoritord hos journalister.
Men om nu en person blir utsatt för nåt riktigt hemskt och blir kränkt, vilket ord ska vi använda då?
Gott slut!
Gott Nytt År önskar jag dig!
Gott Nytt År till dig också!
Jag har förresten utmanat dig på min blogg att skriva en kort lista över dina miljögärningar år 2008. Som jag sagt till de andra i utmaningen: hoppa gärna på!