TaggaNer

  Ja så är då 2012 snart slut. Svisch. Det har ramlat på i en rasande fart. I år har jag ju utmanat mig själv med ett nytt köpstopp, den här gången på nyproducerat i största allmänhet. Och hur har det då gått? Jag kan direkt säga att det är mycket enklare att köpstoppa när man ensam styr över i stort sett allting. Och när man inte har ett rätt så nyinköpt hus som skall "snyggas till". Milt uttryckt. När jag gjorde det här förra gången så var det bara stopp. Punkt. Ingenting utom "förbrukningsvaror", mat, medicin och sånt. Förnödenheter liksom. Och det gick alldeles, alldeles utmärkt. Nu handlade det om att hålla sig till begagnat, hantverk m m om det nu nödvändigtvis skulle köpas något. Jag har helt enkelt försökt hitta ett hållbart sätt att förhålla sig till konsumtion, även framöver. Men, med man och det här huset som ingredienser i köpstoppsgrytan blir det lite trickigare. Även om mannen också är med på det där med begagnat, återanvändning och minskad konsu...

Boken i mina händer just nu är Nina Björks "Lyckliga i alla sina dagar". Och ja, vad ska man säga? Jag tänkte läsa den lite kritiskt så där men det kom rätt snart på skam. Ideligen känns det "ja ja, det är ju precis det där som snurrar i huvudet rätt ofta" varvat med aha-upplevelser "va... ah... ja alltså så där är det ju..." Faktum är att jag känner mig smått illamånende emellanåt, ja rent fysiskt. Inte konstigt att det blev liv om den här boken, den utmanar sånt som behöver utmanas men som inte är så villigt om man säger så, politik och ekonomi. Drömmar. Alla har vi drömmar. Och i reklamen utnyttjas det maximalt och det man vill sälja laddas med "bry sig om, omsorg, familj, vänner", dvs egenskaper hos människor. Genom att ladda saker med mänsklighet vill man få oss att tro att köp av de här sakerna är ett uttryck för omsorg. En kärleksfull handling. Man profiterar på värden som bara kan existera i och mellan människor. Läskigt. "E...

  I tomteskålen ligger den sista ensamma knäcken kvar, vara nöjd eller göra mer? .

God Jul önskar tomtarna i vår spishörna! Så är den då här, min favoritdag i julhelgen. Juldagen. Liksom ett hål i hela härligheten, fritt för vad som helst. Även om vi firar en enkel jul utan en himla massa åkande kors och tvärs så är ändå julafton fortfarande en dag när förväntningar skall infrias. Det handlar dock numera om att träffas, äta lite gott och prata och det var precis vad vi gjorde igår. Trevligt. Men ändå, juldagen är liksom dagen när lugnet infinner sig, i år tillsammans med lite blogglusta! Så än en gång - hej bloggen, nu kör vi! .

Visst har även jag sett dem på gatorna i Göteborg, och visst känner jag igen det som Mattias Gardell skriver i Fria tidningen . En vilsen känsla infinner sig, verklighetsfrämmande liksom. Och ändå är det i högsta grad verklighet, en verklighet vi faktiskt delar med tiggarna. För visst är det väl så att vi lever i samma värld, eller...? Hittade även en artikel i GT . .

...nu var det längesedan... Jag borde verkligen skriva lite mer ordningsamt om mitt "alternativa köpstopp". Jag har inte gett upp eller så, nej då. Det är mer så att det knappt är en utmaning än så länge. Nästan allt går att lösa med begagnat eller egen tillverkning. Eller framförallt att helt enkelt låta bli. Jag har hittills gjort ett undantag från köpstoppet och det skulle jag kunnat komma undan genom att låta mannen förtvivlas vidare över blommor som brinner upp och möbler som bleks, allt i vårsolens skarpa strålar. Då hade ju han köpt de persienner som jag nu valde att krypa till korset och köpa. Men vad hade blivit skillnaden? Det hade så klart varit möjligt att sno ihop nåt själv, av tyg eller så, men det är bara att konstatera att ibland finns det överlägsna lösningar som är helt omöjligt att ens komma i närheten av med egen tillverkning. Så jag kröp... .

Det har byggts och byggs en hel massa i Alingsås, lägenheter i långa banor. Företrädesvis centralt för folk med skapligt tjock plånbok tyvärr. Jag gick förbi senaste skapelsen idag. Undrar då stilla vart "Trivsamma trästan" tog vägen, staden "där träden är högre än husen". Det här är sju. Fast med åtta balkonger så det kanske egentligen är ännu högre... Mitt i trivsamma trästan. Jädrigt höga träd vi måste ha i den här staden framöver...