Bild krav.se Kött. Har inte ätit det på 29 år och jag trodde väl inte att jag skulle skriva om det precis. Men så läste jag en artikel i gårdagens GP om just kött, om att köttätande är en mattrend på väg upp. Skit. Tänkte jag först. Men så blev jag ändå lite förtröstansfull efter hand, dels finns det finkrogar som köper hela djur och verkligen anstränger sig för att använda allt , det är väl ändå en god sak i sammanhanget. Sedan har kampanjen "köttfri måndag" börjat ta skruv parallellt med köttrenden. Och i början av året gav Jonathan Safran Foer ut en bok, "Äta djur" (urk ändå...) där han reflekterar över djuruppfödning, vad ett djur är för något och att vi måste ta ansvar för vårt ätande. Kocken Johan Jureskog: "Jag tycker att vi i Sverige måste satsa på det svenska köttet och skapa förutsättningar för en så bra produktion som möjligt. Vi konsumenter måste tvinga bönder och bransch att ta fram bättre kvalitetskött från djur som har levt bra. Men vi kan inte
Kommentarer
Faktum är att detta är ett resultat av den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen;
-Det finns förmodligen inte resurser längre att ha samma omvårdsapparat (jag misstänker att man syftar på "välfärd" av typen långvården på 50-60 talet) längre.
-På grund av att den globala kapitalismen är inne i sin nergång/förfalls-fas så blir det allt tydligare att det inte finns resurser/kapital/råvaror för alla. Detta får följden i ett extremt industri- och exportberoende land som Sverige så minskar utrymmet för att spendera offentligt och privat.
-Ingen av de gamla ideologiernas paketlösningar verkar fungera;
Vänstersvar; skatta sönder kapitalägare -> Kapital, nyföretagande och i extremfall viktiga verktyg och dyrbar utrustning & komptens flyttar utomlands eller slutar att röra på sig. Vänstern har aldrig kunnat ge ett tillfredwtällande svar på hur man skall bekosta sin gigantiska välfärdsapparat i ett sådant läge. Betänk att staten sällan skapar beskattningsbara resurser, utan för det mesta enbart konsumerar dem.
Högersvar; sänk skatt på kapital och företagade, privatisera sönder så mycket som möjligt -> leder till "Carema-fall", att det "gamla kapitalet" blir rikare på bekostnad av fattiga, småföretagare och andra svaga socialgrupper. Tveksamt om någon effektivisering sker när allt är sagt och gjort. Högern har aldrig kunnat ge ett tillfredställande svar på hur saker och ting egentligen "blivit bättre", eller hur det kan komma sig att samma storföretag/kapitalägare tjänar mer med mindre ansträngning.
Lägg till att det är politiskt extremt farligt att påpeka detta. jag vågar påstå att man till och med dör politiskt; påpekar du att vänstern inte har en lösning - du dör. Påpeka att högern inte heller har en lösning - du dör.
I grunden ser jag bara två alternativ;
I) Bli (radikalt) färre, så vi konsumerar mindre offentligt och privat för att kunna behålla balansen.
II) Brutal effektivisering av all statlig och privat verksamhet. Detta får ex. sin följd att all verksamhet av vikt koncentreras till storstäderna och att delar av landet mer eller mindre "läggs ner".
precis!
Socialliberal,
detifieringen sprider sig som en farsot i alla möjliga sammanhang, det blåser under alienationen och det ger i längden ett allt omänskligare samhälle, helt oavsett hur vi löser våra problem.