Idag hade jag förmånen att i goda vänners lag sitta och fika och prata en bra stund. Bl a ventilerades ämnet bilar kontra kollektivtrafik kontra "nåt annat". En allmän uppfattning är att bilen ger en känsla av frihet och ett oberoende av andra. (Men isolering från andra...) Man kan åka vart man vill, när man vill och göra vad man vill. I runda slängar. Man kan vara så där tjusigt flexibel . Man slipper planera och man kan byta färdriktning precis när som helst. Med kollektivtrafiken är det tvärtom, man måste passa tider, kan inte åka vart man vill och inte göra vad man vill. Och man får vackert hänga med när man väl satt sig på t ex tåget. Dock har jag liksom en annan typ av frihetskänsla när jag åker tåg/buss/färja eller vad det nu är. Man slipper göra vad som helst, när som helst och var som helst, man slipper vara så där tjusigt flexibel, man behöver förvisso planera en smula och man har inte samma valfrihet. Men man har friheten att inte ta tusentals beslut, man kan l...
Kommentarer
Faktum är att detta är ett resultat av den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen;
-Det finns förmodligen inte resurser längre att ha samma omvårdsapparat (jag misstänker att man syftar på "välfärd" av typen långvården på 50-60 talet) längre.
-På grund av att den globala kapitalismen är inne i sin nergång/förfalls-fas så blir det allt tydligare att det inte finns resurser/kapital/råvaror för alla. Detta får följden i ett extremt industri- och exportberoende land som Sverige så minskar utrymmet för att spendera offentligt och privat.
-Ingen av de gamla ideologiernas paketlösningar verkar fungera;
Vänstersvar; skatta sönder kapitalägare -> Kapital, nyföretagande och i extremfall viktiga verktyg och dyrbar utrustning & komptens flyttar utomlands eller slutar att röra på sig. Vänstern har aldrig kunnat ge ett tillfredwtällande svar på hur man skall bekosta sin gigantiska välfärdsapparat i ett sådant läge. Betänk att staten sällan skapar beskattningsbara resurser, utan för det mesta enbart konsumerar dem.
Högersvar; sänk skatt på kapital och företagade, privatisera sönder så mycket som möjligt -> leder till "Carema-fall", att det "gamla kapitalet" blir rikare på bekostnad av fattiga, småföretagare och andra svaga socialgrupper. Tveksamt om någon effektivisering sker när allt är sagt och gjort. Högern har aldrig kunnat ge ett tillfredställande svar på hur saker och ting egentligen "blivit bättre", eller hur det kan komma sig att samma storföretag/kapitalägare tjänar mer med mindre ansträngning.
Lägg till att det är politiskt extremt farligt att påpeka detta. jag vågar påstå att man till och med dör politiskt; påpekar du att vänstern inte har en lösning - du dör. Påpeka att högern inte heller har en lösning - du dör.
I grunden ser jag bara två alternativ;
I) Bli (radikalt) färre, så vi konsumerar mindre offentligt och privat för att kunna behålla balansen.
II) Brutal effektivisering av all statlig och privat verksamhet. Detta får ex. sin följd att all verksamhet av vikt koncentreras till storstäderna och att delar av landet mer eller mindre "läggs ner".
precis!
Socialliberal,
detifieringen sprider sig som en farsot i alla möjliga sammanhang, det blåser under alienationen och det ger i längden ett allt omänskligare samhälle, helt oavsett hur vi löser våra problem.