Så var det dags för den så kallade vetenskapen att ondgöra sig över de populära spikmattorna. "Det är bara trams" säger Martin Ingvar , professor vid insitutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet. Spikmattan saknar nämligen vetenskapligt visad effekt. Så, alla ni som tycker att ni får hjälp av spikmattan - glöm det! Nu har vi nämligen fått veta att det vi upplever är fel! För om något inte är vetenskapligt bevisat så finns det inte. Våra egna upptäckter och erfarenheter betraktas som bullshit så länge de inte kan bevisas ... Jag hade stora sömnproblem i över ett år så jag köpte mig en spikmatta och låg på den en stund i sängen, varannan kväll, innan jag skulle sova. Jag blev så där lite gött "mosig" i kroppen, ungefär som efter en go massage och jag började plötsligt sova som en klubbad oxe hela natten. För mig råder det ingen tvekan, spikmattan hjälpte mig snabbt att få rätsida på min under lång tid usla sömn. För mig är de sant, vad Martin Ingvar än s...
Läste nyss ett gammalt indianskt ordspråk som jag sett förr men som hamnat i träda någonstans långt bak i min hjärna: 
Kommentarer
vi rider väl lite till mans ett antal döda hästar, små som stora. En häst vi t ex borde kliva av INNAN den dör lystrar till namnet "Konsumtionssamhället"...
Jo, nog galloperar vår vilt ansvarslösa, löddrande livsstil (som de flesta underkänner...?) fort, fort fram över planeten. Västs fartblindhet, kortsiktighet, torftiga - ja, fattiga, futtiga värderingsgrund och penningstyrda ideologi anammas olyckligt nog av allt fler människor, som gör om våra misstag.
Spridningstakten i en hästmetafor blir Sleipner, Odens i den fornnordiska mytologin åttabenade springare, döende definitivt men ännu en tid pigg och rask som all onaturlig tillväxt tillfälligt är frånkopplat naturlagarna.
Det är inte det att jag missunnar människor få det bättre, det är metoderna, de dåliga, för att nå dit.
Nä, hellre då indianens levnadssätt, filosofi, dess "enkla" världsbild med rågade skopor vördnad, fantasi, förundran, omsorg om allt skapat och de ännu oföddas rättmätiga delakighet.
Indianens djupa, milda, animistiska betraktelsesätt är tilltalande. I den respektfulla andan föröds inga naturtillgångar, skövlas inte natur och miljö, försnillas inget arv. Någon skrev att vi är världshistoriens största försnillare - and, Amen, to that!
Tänkte initialt på eld, kom in på ett annat löp.
Det som förenar ska då alltid lyftas fram men mellan indianen och den vite mannen är det mest skillnader i allt som går att överblicka och begripa - väl invedat i eldmetaforen:
"Vit man gör stor eld sitter långt ifrån.
Röd man gör liten eld, sitter nära."
Roligt du är tillbaka, uppe i alfabetshästens sadel igen!
Den kusen är väl ändå förhoppningsvis odödlig!
kloka ord! Och kärnfrågan är väl egentligen att reda ut vad det är att få det bättre... Vissa saker är kanske självklara men andra är det definitivt inte. Vid en första snabb tanke, ja - men vid lite närmare eftertanke tror jag att många skulle tveka.
Tack! Och alfabetshästen skall vi allt hålla liv i!
All värme!