31 december 2012

Dags att knyta ihop köpstoppssäcken!

 
Ja så är då 2012 snart slut. Svisch. Det har ramlat på i en rasande fart. I år har jag ju utmanat mig själv med ett nytt köpstopp, den här gången på nyproducerat i största allmänhet. Och hur har det då gått?

Jag kan direkt säga att det är mycket enklare att köpstoppa när man ensam styr över i stort sett allting. Och när man inte har ett rätt så nyinköpt hus som skall "snyggas till". Milt uttryckt. När jag gjorde det här förra gången så var det bara stopp. Punkt. Ingenting utom "förbrukningsvaror", mat, medicin och sånt. Förnödenheter liksom. Och det gick alldeles, alldeles utmärkt.

Nu handlade det om att hålla sig till begagnat, hantverk m m om det nu nödvändigtvis skulle köpas något. Jag har helt enkelt försökt hitta ett hållbart sätt att förhålla sig till konsumtion, även framöver. Men, med man och det här huset som ingredienser i köpstoppsgrytan blir det lite trickigare. Även om mannen också är med på det där med begagnat, återanvändning och minskad konsumtion i största allmänhet så är han inte riktigt lika fascinerad av secondhand-butiken och Tradera som jag är. Och när man grejar med hus och nya behov uppstår så ja, det är bara att krypa till korset ibland. Jag kunde ju valt att säga "det får du köpa" men ni hör ju själva hur det skulle funka... Det har ändå känts rätt ok.

Däremot har jag även köpt lite, lite baskläder till mig själv vid ett par tillfällen, fick helt enkelt panik på de fruktansvärt slitna, rent trasiga diton jag stod och bläddrade i på morgnarna. Hm, vilken är minst trasig...? Och det må väl vara hänt men alltså, ja, helt oförsvarbart under ett köpstopp av det här slaget, är mina bruna stövlar. Som jag trånat efter läääääääänge. Och som både kom och gick i skobutikerna. Och som plötsligt fanns igen... Varför kollade jag ens? Så kan det gå. Men ok, dom är av sorten som säkert hänger med i många år i alla fall...

Några CD-skivor och en del nya böcker har det också blivit, det kommer jag aldrig att göra avkall på.

Sammanfattningsvis känner jag att jag hittat en bra väg att manövrera mig igenom konsumtionsträsket och jag har ingen anledning att tro att jag kommer att ändra riktning särskilt mycket framöver. Det var det viktigaste med det här året så jag känner mig absolut tillfreds med hur året har avlöpt!

Gott Nytt År!
.


28 december 2012

Pengar och människor


Boken i mina händer just nu är Nina Björks "Lyckliga i alla sina dagar". Och ja, vad ska man säga? Jag tänkte läsa den lite kritiskt så där men det kom rätt snart på skam. Ideligen känns det "ja ja, det är ju precis det där som snurrar i huvudet rätt ofta" varvat med aha-upplevelser "va... ah... ja alltså så där är det ju..." Faktum är att jag känner mig smått illamånende emellanåt, ja rent fysiskt. Inte konstigt att det blev liv om den här boken, den utmanar sånt som behöver utmanas men som inte är så villigt om man säger så, politik och ekonomi.

Drömmar. Alla har vi drömmar. Och i reklamen utnyttjas det maximalt och det man vill sälja laddas med "bry sig om, omsorg, familj, vänner", dvs egenskaper hos människor. Genom att ladda saker med mänsklighet vill man få oss att tro att köp av de här sakerna är ett uttryck för omsorg. En kärleksfull handling. Man profiterar på värden som bara kan existera i och mellan människor. Läskigt.

"Ett helt konsumtionssamhälle står redo att få drömmen om det egna jagets förändring att handla om konsumtion av de rätta varorna, tjänsterna, resorna och upplevelserna". Läskigt.

"Någonstans på vägen riskerar både utopin om den rättvisa världen och drömmen om den mänskliga människan att gå förlorad". Och läskigt igen.

Och jag fortsätter läsa.
.




26 december 2012

Mera?

 
I tomteskålen ligger den sista ensamma knäcken kvar, vara nöjd eller göra mer?
.

25 december 2012

Hej bloggen!

God Jul önskar tomtarna i vår spishörna!

Så är den då här, min favoritdag i julhelgen. Juldagen. Liksom ett hål i hela härligheten, fritt för vad som helst. Även om vi firar en enkel jul utan en himla massa åkande kors och tvärs så är ändå julafton fortfarande en dag när förväntningar skall infrias. Det handlar dock numera om att träffas, äta lite gott och prata och det var precis vad vi gjorde igår. Trevligt.

Men ändå, juldagen är liksom dagen när lugnet infinner sig, i år tillsammans med lite blogglusta!

Så än en gång - hej bloggen, nu kör vi!
.

15 april 2012

Framför våra fötter

Visst har även jag sett dem på gatorna i Göteborg, och visst känner jag igen det som Mattias Gardell skriver i Fria tidningen. En vilsen känsla infinner sig, verklighetsfrämmande liksom. Och ändå är det i högsta grad verklighet, en verklighet vi faktiskt delar med tiggarna. För visst är det väl så att vi lever i samma värld, eller...?

Hittade även en artikel i GT.
.

4 april 2012

Oj oj oj...

...nu var det längesedan... Jag borde verkligen skriva lite mer ordningsamt om mitt "alternativa köpstopp". Jag har inte gett upp eller så, nej då. Det är mer så att det knappt är en utmaning än så länge. Nästan allt går att lösa med begagnat eller egen tillverkning. Eller framförallt att helt enkelt låta bli.

Jag har hittills gjort ett undantag från köpstoppet och det skulle jag kunnat komma undan genom att låta mannen förtvivlas vidare över blommor som brinner upp och möbler som bleks, allt i vårsolens skarpa strålar. Då hade ju han köpt de persienner som jag nu valde att krypa till korset och köpa. Men vad hade blivit skillnaden?

Det hade så klart varit möjligt att sno ihop nåt själv, av tyg eller så, men det är bara att konstatera att ibland finns det överlägsna lösningar som är helt omöjligt att ens komma i närheten av med egen tillverkning. Så jag kröp...
.

20 mars 2012

Trivsamma trästan!

Det har byggts och byggs en hel massa i Alingsås, lägenheter i långa banor. Företrädesvis centralt för folk med skapligt tjock plånbok tyvärr.

Jag gick förbi senaste skapelsen idag. Undrar då stilla vart "Trivsamma trästan" tog vägen, staden "där träden är högre än husen". Det här är sju. Fast med åtta balkonger så det kanske egentligen är ännu högre... Mitt i trivsamma trästan. Jädrigt höga träd vi måste ha i den här staden framöver...

Utrotningshotad art?

Jag skulle posta ett brev igår, ett sånt där riktigt som man stoppar i en brevlåda. Då konstaterade jag två saker, dels att det inte är så ofta jag gör sånt nu för tiden och dels att, på grund av det, brevlådskollen är rätt dålig. Fick cykla lite kors och tvärs i stan och hittade en till slut. Hade tagit en stund till fots om man säger så.

Är det bara i Alingsås som brevlådor är utrotningshotade eller är det så över hela landet? Eller är jag helt enkelt dålig på att leta?

Vill Posten avskaffa äkta brev?
Skulle det inte istället kunna vara nån slags affärsidé det där med riktiga grejor som går att ta på, som tar en stund att göra - lite långsamhetens lov liksom?
.

6 mars 2012

Spara tid...?



Joakim Risberg, ingenjör i fordonsindustri, har skrivit en debattartikel i lördagens Fria Tidningen som börjar med tillväxt och slutar med KASAM - känslan av sammanhang. Varje bokstav, varje ord, varje mening och varje mellanslag i den här artikeln är sådant som jag ständigt funderar på just nu. Och tid ja. Hur kan vi ens prata om att spara den? Den går inte att spara, den bara är.

Jag visste inte alls vem Storpotäten var. För den som, precis som jag, tillhör fel åldersgrupp för att ha koll på sådana fundamentala saker så finns ett klargörande Youtube-klipp ovan, från "Vilse i pannkakan".
.

5 mars 2012

Staden + landet = sant

Bild odlaistan.nu
Ny livsstilstrend är att "bo i storstan men att leva som på landet" läser jag i DN. Jaha, sommarstuga då eller? Nej, inte då. Det handlar om att bo i stan och odla sin egen mat, i alla fall till viss del, på balkongen, odlingslott eller vad som nu står till buds. En del byter krogliv emot långkok och kolonilotterna får ett uppsving. Medelåldern sjunker nu drastiskt på innehavarna och som Stefan Nilsson på Trendgruppen skriver:

"Det finns en längtan bort från storstadsstressen och onlinelivet."

En lösning på detta är alltså att föra in det bästa från landet till staden. Med tanke på att det är en smula subjektivt vad som är det bästa så kan det ju bli en hel del, får vi månne se hästskit på gatorna igen...?

Han skriver vidare:


"Det handlar om att komma in i en enklare värld. Vår värld har blivit för komplex och dålig. Se till exempel på överkonsumtionen. Jag tror att vi kommer att se en stor våg av anti-shopping framöver. det är helt naturligt att det kommer nu, det är en megatrend. Det finns ett behov av att göra revolt och ta kontroll över kommersiella krafter".

Måtte han spå rätt, vore kul att som omväxling vara megatrendig :)...

Kanske får frågorna i mitt inlägg om galleriorna från 2008 ett svar. Kanske skulle dom kunna bli någon slags växthus? Champinjonodling (dom är ju rätt befriade från fönster)? Eller nåt.

Har du inte redan klickat på länken och läst hela artikeln så kommer en chans till här.
.

23 februari 2012

Det där med bilar...

Vi är på väg att byta bil. Och visst, det vore givetvis en god sak att inte ha någon bil alls men det funkar dåligt som tillvaron ser ut just nu helt enkelt. Och blir det då en "miljöbil"? Nej. Det blir inte det. Jag hade väl gärna sett det men det blir inte det. Och jag har förlikat mig med det.

Vi kör så himla lite bil så om den per kilometer står för ett uns mer utsläpp än önskat borde vara att betrakta som en s k "piss i Mississippi" jämfört med en "miljöbil" som går många fler mil. Själva tillverkningen av bilen är lika illa, miljöbil eller inte. Och sen betraktas det lätt som att alla miljöproblem är ur världen, bara det står just "miljöbil" på bilen. Vilket de ju inte alls är.

Nu blir det en bil som tillfredsställer de samlade behoven (och ja, önskningarna) så gott det går och sedan kommer den mest att stå på gården ändå. Och då kommer vi till en liten finess till, kanske håller den inte att dissekeras men jag provar...

Genom att köpa en bil, begagnad, som inte släpper ut riktigt så där lite som man skulle önska, och att sedan köra ytterst sparsamt med den, så kommer i alla fall inte just den bilen att göra så mycket skada som den skulle gjort i händerna på någon som kör mycket mer. Mer än den den gjort bara av att bli till liksom...

Och vänta bara tills jag gnetat ihop till min lådcykel, då blir det väääääldigt lite bilåkande!
.

22 februari 2012

Handlar med hjärtat!

Ungdomar vill helst handla med hjärtat, second hand och etiskt, men det är inte alltid så lätt att hitta rätt i konsumentionsdjungeln. Det konstaterar Amanda Cullberg, gymnasist på Polhemsgymnasiet i Göteborg, i en undersökning som hon gjort för ett projektarbete.

Det är vi som är framtidens etiska konsumenter. För att nå oss ungdomar måste företagen förstå hur vi tänker och var vi påverkas. Men många företag finns inte i sociala medier som Facebook och Twitter. Det är en sak som blivit väldigt tydlig för mig, att företag och ungdomar måste klicka ihop. Det finns många fantastiskt bra krafter, men de borde arbeta tillsammans och synas bättre.

Vi unga vill handla med hjärtat, inte bara med plånboken. Vet man att en vara är tillverkad på ett bra sätt, eller är köpt på second hand, så kan det också vara bra för ens personliga varumärke.


Jag gläds, hoppas, hoppas att detta är hyfsat representativt för fler ungdomar än man kan förledas att tro emellanåt...

.

.

14 februari 2012

Papperslösas rätt till vård

Eftersom jag är hemma idag har jag redan hört det flera gånger - inslaget i nyheterna om hur eländigt "papperslösa människor" (jädra uttryck...) har det i Sverige om dom behöver vård. Inget man blir varken stolt över eller glad av om man säger så. Och dom har det naturligtvis inte så lätt över huvud taget.

Desto roligare är det att höra sjuksköterskan från Sahlgrenska som talar om att där är alla välkomna för akut vård, utan att bli skinnade på pengar dom inte har. "Alla som söker sjukvård inom Sahlgrenska universitetssjukhuset när det gäller akut och omedelbart nödvändig vård skall ha det.

"Vi likställer människor med människor, vi har inte någon politisk uppfattning om detta, hela SU är till för att ge människor vård som behöver det. Vi sköter alla patienter likadant, alla som söker akut vård på någon av mottagningarna på Sahlgrenska får det utifrån sitt tillstånd, inte utifrån sin plånbok".


Det andas hopp...
.

10 februari 2012

En och en halv månad

Idag blev jag mer eller mindre tvungen att faktiskt köpa, eller i alla fall beställa, nåt. Nya terminalglasögon. Nyproducerade då. Håller på att bli tokig på att de gamla inte funkar bra längre och eftersom jag tillbringar i stort sett hela mina arbetsdagar framför en datorskärm så var det helt, helt ohållbart. Och begagnat, tja, knappast gångbart heller. Frågan är förstås om glasögon inte hamnar under avdelningen "förbrukningsartiklar" med tanke på hur pass ofta det blir nya när man är 50+...

Det har snart gått en och en halv månad på 2012 och mitt alternativa köpstopp och hittills finns det inte jättemycket att skriva om, har liksom knappt märkt det. Det blir annat när vi kommer igång med att greja i vårt hus igen efter "vintervilan". Vi skall göra ett praktiskt arbetsrum av gamla köket + ett litet sovrum och då får vi se hur jag skall angripa det. Det kommer att behövas grejor, det vet jag. En del går säkert att lösa med begagnat, återanvända befintligt, göra själv och så men att lyckas med allt... Och mannen, som inte är indragen i mitt påhitt även om det påverkar honom, kan ju inte ensam stå för eventuella nyinköp. "Köpstopp är uppfinningarnas moder" kanske...?

Jag märker tydligt att jag varit i den här svängen en gång förut för jag halkade in i köpstoppslunken blixtfort, jag har inga problem med att "hålla tassarna borta". Så var det inte förra gången, då tog det nån månad innan jag fann mig tillrätta så att säga.

Jag har ju köpt garn och stickor för att kunna sticka både till mig själv och andra och det har faktiskt känts lite knepigt, trots att jag sagt mig att det är helt ok.
.

5 februari 2012

Vårdproduktion - not

bild nyheter24.se
Nånstans i debatten i Carema-affärens kölvatten säger Anders Borg i en mening, "...vi producerar bilar, elektronikutrustning och vård...". Nej. Det känns inte rätt. Det känns fel ända in i benmärgen. Jag vill inte höra orden producera och vård i samma mening, strax efter varandra. Och inte leverera heller. Detifiering = exploatering. Plikten eller profiten? Göran Rosenberg, igen...
.

4 februari 2012

Överklassafari

bild DN.se

Jag missade inslaget i rapport och i Gomorron Sverige men fick syn på
artikeln i Dagens Nyheter. Förbundet Allt åt alla ordnade en safariresa. Till Solsidan. För att få lite inblick i den bättre bemedlade delen av "det klasslösa Sverige". Hoppla. Det var inte så välkommet visade det sig. Gruppen bemöttes med glåpord och äggkastning av vissa lokalinnevånare.

Allt åt alla menar att det finns en poäng med att uppmärksamma de trots allt existerande klassklyftorna eftersom det även finns ett förakt från överklassen och "nedåt" och inte bara tvärtom. Vilket uppenbarligen visade sig under den här rundturen. Lokalinnevånarna kände sig som "apor i bur" var det någon som sa, vilket man kan ha full förståelse för.

Funderar då en smula på om samma människor skulle kunna tänka sig att, på en välordnad turistresa till Sydafrika, t ex bli guidade i en kåkstad i Kapstaden eller om dom av samma anledning låter bli...


Funderar också en smula på det där begreppet "överklass". Vad är det som är "över" mer än att dom har mer pengar över? Överdriver det mesta?

För inte kan det var bara pengar, yta och makt som räknas? För som människa är man inte ett dugg mera värd bara för att man har just det, mer pengar, yta och makt.

Och om man pratar om problem i samhället som beror på att en del människor har för lite pengar, finns det då inte också många problem som beror på att en del har för mycket pengar? Men att dom problemen betraktas som lite mer rumsrena liksom trots att det kanske är precis tvärtom?

Det borde finnas en alternativ överklass, en klass som är överst bara för att den är bäst på att leva i samklang med naturen och att vara goda medmänniskor, prioritera att vi tar hand om varandra. Och nej, det skulle naturligtvis inte falla mig in att påstå att det skulle bli ombytta roller men helt klart andra roller, helt oberoende av alla pengarna, den glassiga ytan och makten.

Huruvida det är bra eller dåligt att ordna en sån här resa kan man givetvis diskutera men utan att ha varit med på den väckte den många tankar hos mig!
.
Länk

3 februari 2012

Självfix

Köpte en ny mobiltelefon innan nyår. Men inget fodral. Insåg att man måste ha ett fodral till dom här nya dasslocken till mobiler, annars sabbar man dem. Så vad göra i köp-inget-nytt-tider? Jo, man virkar ett. Nöjd som attan. Och det roliga är att folk runt omkring tycker det är gulligt, även i IT-världen på jobbet! Det är kul.

Och vad tycker jag då själv? Tja, inte vet jag om jag tycker det är så himla fulländat precis, skall pimpa det med lite broderier vad det lider. Men, jag är urnöjd och skulle aldrig byta emot nåt flashigt färdigköpt!
.

28 januari 2012

Lyssna...

När jag är ensam hemma vill jag gärna att det är tyst omkring mig. Och om jag vill ha något annat än tyst så blir det företrädesvis P1 på radion som åker på. Har lyssnat från och till idag och bl a hörde jag en bit mitt i ett program, vet inte vilket det var, det var nåt med utbildning, skola och så. Fick mig en aha-upplevelse till livs, alltid lika fascinerande och ofta lite skärrande. Det var så här ungefär "Vi får lära oss läsa, skriva och tala i skolan men hur mycket tränar vi på att lyssna?" Oj så mitt i prick. Och så var det hemläxa på att öva på det...

Tanken växer liksom, hur skulle det vara med lite lyssna på schemat istället för mer matte som alltid verkar vara det allena saliggörande? Lyssna har alla användning för hela tiden, vad man än gör, var man än är och vem man än är. En fundamental förutsättning för att få kommunikation till stånd. Undrar...
.

21 januari 2012

Modets offer

Dokument utifrån i Kunskapskanalen handlade den här veckan om "Modets offer". Är glad att jag "råkade" ramla in på denna utmärkta kanal så jag åter blev påmind om hur denna betydande del av vår överkonsumtion ställer till det. Människorna som arbetar med att tillverka våra kläder och skor i t ex Indien och Kina far ofantligt illa av alla kemikalier som används. Vår reaktion här hemma var spontant att det här programmet borde alla se. Visa det i skolorna, ungdomar brukar ofta vara vakna för sånt här!

Nästa tanke är att många skulle förfäras, göra en konstpaus i shoppandet och sedan är det glömt. Vi ser inte verkningarna dagligen, det vi inte ser finns inte. Om vi hade den här industrin mitt ibland oss, om det vore vi själva och folk omkring oss som blev sjuka, då skulle det vara något helt annat trots att är precis samma sak - bara väldigt långt bort! Alienation. Igen.

Sedan är det de risker vi tar som köper och bär kläderna, mycket av gifterna finns kvar och vi exponerar oss utan större betänkligheter. Läs gärna här vad kemikalieinspektionen skriver om textilier och vad vi bör tänka på. Vi riskerar hela tiden att bli sjuka av våra kläder, och många blir det också.

Nåt som fick mig att sätta fredagsvinet i halsen var serverandet av det faktum att kläder av ekologisk bomull mycket väl kan vara infärgade med hjälp av giftiga kemikalier... Det är inte lätt att vara konsument...

Ingen tycker väl att vår överkonsumtion av kläder och skor är värd detta helvete som råder vid tillverkningen i många länder, se programmet och tänk till - det handlar om dina kläder, inte något som finns någon annanstans!
.

15 januari 2012

Utveckling?

Bild plunteman.com
Har haft en ständigt pågående diskussion med mig själv, i massor av år, om vad utveckling är för något. Rätt ofta känns det som ett missbrukat ord och att det som vanligtvis betraktas som utveckling ofta är sånt som leder oss än längre in i dimman. T ex har bilen utvecklats från att ha varit en avskalad, motorsvag, enormt bränsleslukande och rätt osäker historia till en ofta muskelstark, finesspäckad, mycket mer bränslesnål och för all del rätt mycket "säkrare" tingest trots att ganska många far illa och ibland även får sätta livet till p g a just bilen varje år. Eller rättare sagt vårt sätt att hantera den.

Dock är det väl så att just denna "utveckling" lett till att det åks en jädrans massa mer bil, för nu är det ju så mycket säkrare, i alla fall för de som sitter i bilen, och dessutom om man skall tro marknadsföring och reklam (greenwashing...) snudd på miljövänligt...? Är detta då verkligen utveckling? För inte blev väl totalen annat än enormt mycket sämre, faktiskt för alla? Är det verkligen lämpligt att ordet utveckling är så till 100% positivt laddat?

Så vad tusan är utveckling - egentligen? Om det är sådant som "för oss framåt" så är det på sin plats att ta sig en funderar på vad framåt är för något...

Det finns en bra bok som tangerar ämnet, "Myten om framsteget" av den framlidne finlandssvenske filosofen, och tillika professor vid Helsingfors universitet, Georg Henrik von Wright. Har skrivit ett par inlägg om honom här. Den gubbens böcker manar till stor eftertanke!
.

7 januari 2012

Profit som drivkraft - nej tack!

I dagens Fria Tidningen skriver Metta Fjelkner, ordförande i Läraranas Riksförbund, i en artikel:

"Skolan är inte privat angelägenhet utan samhällets angelägenhet".

Just så.

LR har gjort en granskning som visar att sex friskolor fört ut 125 miljoner kronor till sina moderbolag. "Riskkapitalbolag" som det heter. Tror att det betecknas som nåt fint korsat med nåt farligt... Är det bra eller dåligt? Nödvändigt eller onödigt eller kanske rentav - just det, farligt...?
Att Metta Fjelkner är på rätt spår är väl rätt tydligt?

Tar då tillfället i akt att återigen rekommendera Göran Rosenbergs bok - läs den!
.

3 januari 2012

Kött...

Bild krav.se
Kött. Har inte ätit det på 29 år och jag trodde väl inte att jag skulle skriva om det precis. Men så läste jag en artikel i gårdagens GP om just kött, om att köttätande är en mattrend på väg upp. Skit. Tänkte jag först. Men så blev jag ändå lite förtröstansfull efter hand, dels finns det finkrogar som köper hela djur och verkligen anstränger sig för att använda allt, det är väl ändå en god sak i sammanhanget. Sedan har kampanjen "köttfri måndag" börjat ta skruv parallellt med köttrenden. Och i början av året gav Jonathan Safran Foer ut en bok, "Äta djur" (urk ändå...) där han reflekterar över djuruppfödning, vad ett djur är för något och att vi måste ta ansvar för vårt ätande.

Kocken Johan Jureskog: "Jag tycker att vi i Sverige måste satsa på det svenska köttet och skapa förutsättningar för en så bra produktion som möjligt. Vi konsumenter måste tvinga bönder och bransch att ta fram bättre kvalitetskött från djur som har levt bra. Men vi kan inte äta kött så ofta som vi gör utan när vi äter så ska vi se till att det är en bra råvara som vi äter."

Precis så. Om man skall äta kött.
.

1 januari 2012

Gott Nytt År och nytt "köpstopp"!

Nu är det dags igen. För köpstopp, hela 2012. Det handlar inte om nåt tvärstopp, det handlar om att inte köpa för att köpa, inte byta ut något som fortfarande egentligen är ok och inte köpa nyproducerat. Inte slösa kort sagt, varken på pengar eller jordens resurser. Och jag har valt att fokusera på vad som är ok, inte vad som inte är det:

- det är ok att köpa begagnat

- det är ok att köpa nytt för att kunna återanvända eller laga något jag redan har eller kan köpa begagnat, t ex målarfärg för att snygga till en gammal möbel
eller knappar och band för att snygga till nåt gammal klädesplagg
- det är ok att köpa material och tillverka själv, t ex tyg, garn, virke
- det är ok att köpa riktigt hantverk, dvs inte något från "vart-som-helst" som bara kallas hantverk. Jag skall ha koll på varifrån det kommer, absolut helst närproducerat
- det är givetvis ok med mat och förbrukningsartiklar även om detta också skall in under luppen
, jag skall laga mat utifrån så mycket råvaror som det bara är möjligt.

Sammanfattningsvis handlar det här om att hitta en spår som håller framöver, inte bara under en begränsad tid. Ett intressant år väntar!

(Och ja, jag säljer fortfarande cykelväskor. Och visst rimmar detta "så där" men att ha bra grejor när man cyklar gör att man cyklar mer och då finns det en påtaglig miljö- och hälsomässig vinst med detta.)
.
.